Mögelproblem
Mögel och svamp finns överallt i vår omgivning,
både ute och inne.
I naturen fyller de en mycket viktig funktion genom att bryta ner organisk
materia. Inomhus blir de en plåga och behöver inte mycket
för att överleva och frodas. Enkelt uttryckt luft, fukt och
mat är de viktigaste beståndsdelarna. Ibland räcker
så låg fuktighet som 40-60 % för fortplantning och
tillväxt. Svamp och mögel tycker om byggnadsmaterial, gipsskivor,
trä, mattor och stoppmöbler etc. Det är främst byggnadskrav
och energibesparing under senare tid som har medfört att husen
inte kan andas som förr, utan måste ha konstgjord andning
i form av olika ventilationssystem. Hus av idag byter luft 0,5 gång/tim
medan äldre hus bytte luft 1,5 gång/timma, vilket medför
att vi numera utsätts för ackumulerade föroreningar av
olika slag. Man kan föreställa sig mögel som ett ogräs
med rotsystem som kan penetrera olika strukturer. Det är inaktivt
så länge livsförutsättningarna inte finns men så
snart rätta förutsättningar finns så börjar
det frodas. Mykologer, som studerar svamp och mögel, har kartlagt
ca 100 000 olika arter, vilka utgör en bråkdel av alla arter.
Man tror att grovt räknat 1-1,5 miljoner olika arter ännu
inte är kartlagda. Om man föreställer sig att många
arter kan producera 100-tals olika gifter (mykotoxiner), beroende på
den speciella omgivning de befinner sig i, avsett som ett försvar
mot yttre fiender, så förstår man hur svårt det
är att definiera och bekämpa dessa. I den naturliga process
då mögel "konsumerar" sin mat produceras koldioxid,
vatten och VOCs (lättflyktiga organiska sammansättningar-gaser)
som ett led i livsprocessen. Dessa kallas primära metaboliter.
VOCs (aldehyder, alkohol, kolväten etc) förångas i normal
rumstemperatur. Då man känner en unken mögeldoft är
det vanligen dessa VOCs som luktar och ger ett säkert tecken på
aktivt mögel som frodas. Då är det hög tid att
agera. Mykotoxiner, som nämnts ovan, är inte nödvändiga
för möglets tillväxt (utan en försvarsreaktion)
och kallas därför sekundära metaboliter. Inte
alla mykotoxiner är till skada för människan, Många
står i människans tjänst, såsom exempelvis penicillin.
Det finns ett flertal mycket farliga mögel- och svampsorter av
vilka vissa har använts i biokemisk krigföring: vi har väl
alla hört talas om anthrax (USA) och de gula moln som förekommit
i krigföring mot civilbefolkning (Irak, Vietnam etc.). Det kan
alltså finnas gifter även om inga mögelsporer påträffas.
Mögel och svamp finns överallt, både ute och inne.
Det är därför svårt att säga om huset är
"sjukt" eller inte. Man kan ha som tumregel att om koncentrationen
och blandningen av sporer är något så när lika
ute och inne, så brukar man beteckna byggnaden som "frisk"
i ett mögelperspektiv.
Varför blir mögelproblem allt vanligare?
Det finns många skäl till att mögelproblemen är
ökande. Ett av de främsta är dagens byggteknik och normer
som bygger på energibesparing. Dessa innebär att byggnader
inte längre kan "andas" och därmed fångas
fukt och kondens inne i byggnaden. Ventilationssystemen själva
kan vara en källa till fukt och mögel. Dessutom börjar
vi nu bli medvetna om hälsoproblemen. Många hus med platta
på mark kan släppa ifrån sig fukt under flera års
härdningstid. Eftersom plattan också är porös kan
fukt under denna avge kondens som når boendeutrymmen. Hus med
torpargrund och krypgrunder kan utveckla fukt eller kondens under huset
som kommer från marken. Ständigt fuktig jord aktiverar jordbakterier
och mögel under huset och lukt kryper in i boutrymmen. Markytan
kan avgränsas med plastfolie, om man kommer åt i kryputrymmet,
och avfuktas för att bibehålla en ogynnsam miljö för
mögeltillväxt. Läckande tak, fönster och rörledningar,
vare sig de är av dålig kvalitet eller inte repareras i tid,
kan också resultera i mögel och mögelsporer. Dessa mikrobiella
mögelsporer kan sedan spridas i byggnadens ventilationssystem,
i mellanrum i väggarna, bakom skåp och tapeter. Spridningen
kan gå mycket snabbt då fukt och temperatur är gynnsamma.
I äldre byggnader beror ofta mögel- och svamptillväxt
på fuktproblem som orsakas av användaren eller vattenintrång.
I nya byggnader kan det också vara brister i konstruktionen.
En underskattad fara
Många mögel och svamparter (eller de mykotoxiner de producerar)
kan orsaka allvarliga sjukdomar. Vanliga effekter från mögel
som Stachybrotys atra, Penecillium, Claudosporium och Aspergillus arter,
är astma, lunginflammation, problem i övre andningsvägarna,
sinusitis, torrhosta, hudutslag, desorientering och näsblod. Många
arter är toxiska, och flera mykotoxiner är cancerogena. Kraftiga
exponeringar kan leda till betydligt allvarligare sjukdomar. Ägare
till fastigheter kan riskera att få stå till svars för
dessa potentiella risker. En studie vid Mayokliniken i USA placerar
mögel och svamp som den främsta orsaken till att 37 miljoner
amerikaner drabbas av kroniska sinusinfektioner årligen. Tidigare
hade man trott att mögel svarade endast för 6-7 procent, men
fann nu att det var omvända relationer vilket innebär att
mögel svarade för ca 93 % av infektionerna (Newsweek, 12/4,
2000). Mögelsporer inomhus indikerar mögeltillväxt som
i sin tur indikerar mykotoxinproduktion. Man kan identifiera och mäta
förekomsten av mögelsporer, men det är svårt, näst
intill omöjligt att mäta mykotoxiner. Stachybrotys ensamt
kan producera mer än 170 olika mykotoxiner och förmodligen
flera som inte är identifierade.
Vårt råd om man upptäcker vatten, fuktskada, mögel
eller mögelsporer inomhus:
Kontakta omedelbart försäkringsbolag eller fastighetsägare
och avskärma det angripna utrymmet från andra delar av byggnaden.
Om det gäller en fukt eller vattenskada så måste denna
åtgärdas inom 48 timmar vilket är den tid som svamp
och mögel behöver för att propagera. Skulle mögel
dyka upp efter en fuktskada som täcks av försäkringen
och omedelbart anmälts, men åtgärdats sent eller felaktigt,
kan man se efterkommande mögel som en följdverkan av felaktigt
hanterad fuktskada. I så fall kan ansvaret för följdskadan
mycket väl ligga hos försäkringsbolaget, trots att de
flesta bolag friskrivit sig från mögel och rötskador.
Ofta får fastighetsägaren ensam ta ansvar för mögelproblem
och sammanhängande kostnader. Generellt gäller alltid regeln
att fukten skall åtgärdas direkt då en fuktskada upptäcks.
Vid mögelförekomst, se särskilt till att barn och äldre
inte utsätts för onödiga risker.
Ungefärlig gång vid mögelbekämpning:
Personer som hanterar problemet måste skydda sig själva,
främst andningsorgan (ansiktsskydd). Fuktkällan eller orsaken
till tillväxt av mögel elimineras omedelbart. Allt synligt
mögel och angripna material avlägsnas. Mögelskadade områden
avgränsas och rengörs med blekmedel eller andra mögelmedel.
Det finns flera metoder för att angripa lukter och mögel,
s k fogging är en metod. Vanliga medel är hydrogen peroxid
eller klorbaserade medel. Ozonering är en annan metod, men inte
i bebodda byggnader. Metoder och sanering måste anpassas till
varje situation. Om materialet är oskadat rengörs det med
blekmedel så inte spridning kan ske. Påbörja avfuktning
omedelbart så att oskadade material i byggnaden återfår
sin ursprungliga fukthalt och därmed inte utgör grogrund för
mögelsporer. Tänk på att då avfuktning påbörjas
kan mögel avge stora mängder mögelsporer som försvarsreaktion
på att dess livsförutsättningar stryps. Då ökar
både lukt och spridning av mögelsporer i luften. Detsamma
gäller för mykotoxiner som produceras i kraftigt ökade
mängder då avfuktning påbörjas. Med mögelsporerna
kan mykotoxiner transporteras till andningsorganen.
Tyvärr är det ofta så att fuktskadan inte upptäcks
förrän möglet har fått fäste i form av svamp
eller mögeljäst och plötsligt står man inför
ett stort problem, inte bara hälsomässigt utan också
ekonomiskt. Kan man inte få ersättning på sin försäkring
kan kostnaderna bli orimligt höga. Det gäller då att
anlita rätt experter eftersom det beroende på kunskap och
kompetens hos experten kan kosta alltifrån några tiotals
tusen kr till flera hundra tusen kronor att lösa problemet. Bipolär
jonisering kan hålla lukter och mikroorganismer borta. Med en
avfuktare och bipolär jonisering hindras livsförutsättningarna
för mögeltillväxt. Förutsättningen är
att alltid eliminera källan till problemet först, vare sig
det är en vattenläcka eller fuktbildning under huset.
Kompletterande efterbehandling vid mögelskador
Tyvärr är det ofta svårt att bli av med allt mögel
och det kan alltså återkomma, trots att man tror att allt
eliminerats. Mögel är svårt att helt eliminera då
det väl fått fäste och kan finnas kvar osynligt i virke
eller annat material för att sedan återkomma efter flera
års vila om dess livsförutsättningar återigen
är gynnsamma. Ozonering eller kemiska medel är ingen garanti
för framtiden och är dessutom engångsinsatser. En metod
som i samband med avfuktning ska hindra livsförutsättningarna
på sikt och därmed möglets återkomst är därför
nödvändig. Det viktigaste är att bibehålla en låg
fukthalt i luften permament. I kombination med jonisering kan båda
verka kontinuerligt i bebodda miljöer.
För detaljerade analyser och utredningar samarbetar vi
med Ambitus Teknik (www.ambitus-teknik.se), ett utrednings och konsultföretag,
av Pegasus lab auktoriserad provtagare för kemisk och mikrobiologisk
mät och provtagning i luft och material.
Ekonomiska risker: Framför allt i USA är dessa stora
i samband med hälsorisker (mindre i Sverige) och ett stort antal
juridiska skadeståndsprocesser pågår i USA, dels mot
byggföretag och hyresvärdar, dels mot försäkringsbolag.
De gäller toxiska sjukdomseffekter som människor drabbats
av genom svamp och mögel i byggnader, dvs allvarliga sjukdomar
och t o m flera dödsfall, dels allergiska och andra effekter orsakade
av VOCs, mykotoxiner eller mögelsporer. Skadeståndskraven
är inte måttfulla, helt i linje med amerikansk praxis.
Inni Powerflex
www.innipowerflex.com