Mögelproblem

Mögel och svamp finns överallt i vår omgivning, både ute och inne.

I naturen fyller de en mycket viktig funktion genom att bryta ner organisk materia. Inomhus blir de en plåga och behöver inte mycket för att överleva och frodas. Enkelt uttryckt luft, fukt och mat är de viktigaste beståndsdelarna. Ibland räcker så låg fuktighet som 40-60 % för fortplantning och tillväxt. Svamp och mögel tycker om byggnadsmaterial, gipsskivor, trä, mattor och stoppmöbler etc. Det är främst byggnadskrav och energibesparing under senare tid som har medfört att husen inte kan andas som förr, utan måste ha konstgjord andning i form av olika ventilationssystem. Hus av idag byter luft 0,5 gång/tim medan äldre hus bytte luft 1,5 gång/timma, vilket medför att vi numera utsätts för ackumulerade föroreningar av olika slag. Man kan föreställa sig mögel som ett ogräs med rotsystem som kan penetrera olika strukturer. Det är inaktivt så länge livsförutsättningarna inte finns men så snart rätta förutsättningar finns så börjar det frodas. Mykologer, som studerar svamp och mögel, har kartlagt ca 100 000 olika arter, vilka utgör en bråkdel av alla arter. Man tror att grovt räknat 1-1,5 miljoner olika arter ännu inte är kartlagda. Om man föreställer sig att många arter kan producera 100-tals olika gifter (mykotoxiner), beroende på den speciella omgivning de befinner sig i, avsett som ett försvar mot yttre fiender, så förstår man hur svårt det är att definiera och bekämpa dessa. I den naturliga process då mögel "konsumerar" sin mat produceras koldioxid, vatten och VOCs (lättflyktiga organiska sammansättningar-gaser) som ett led i livsprocessen. Dessa kallas primära metaboliter. VOCs (aldehyder, alkohol, kolväten etc) förångas i normal rumstemperatur. Då man känner en unken mögeldoft är det vanligen dessa VOCs som luktar och ger ett säkert tecken på aktivt mögel som frodas. Då är det hög tid att agera. Mykotoxiner, som nämnts ovan, är inte nödvändiga för möglets tillväxt (utan en försvarsreaktion) och kallas därför sekundära metaboliter. Inte alla mykotoxiner är till skada för människan, Många står i människans tjänst, såsom exempelvis penicillin. Det finns ett flertal mycket farliga mögel- och svampsorter av vilka vissa har använts i biokemisk krigföring: vi har väl alla hört talas om anthrax (USA) och de gula moln som förekommit i krigföring mot civilbefolkning (Irak, Vietnam etc.). Det kan alltså finnas gifter även om inga mögelsporer påträffas.

Mögel och svamp finns överallt, både ute och inne. Det är därför svårt att säga om huset är "sjukt" eller inte. Man kan ha som tumregel att om koncentrationen och blandningen av sporer är något så när lika ute och inne, så brukar man beteckna byggnaden som "frisk" i ett mögelperspektiv.

Varför blir mögelproblem allt vanligare?

Det finns många skäl till att mögelproblemen är ökande. Ett av de främsta är dagens byggteknik och normer som bygger på energibesparing. Dessa innebär att byggnader inte längre kan "andas" och därmed fångas fukt och kondens inne i byggnaden. Ventilationssystemen själva kan vara en källa till fukt och mögel. Dessutom börjar vi nu bli medvetna om hälsoproblemen. Många hus med platta på mark kan släppa ifrån sig fukt under flera års härdningstid. Eftersom plattan också är porös kan fukt under denna avge kondens som når boendeutrymmen. Hus med torpargrund och krypgrunder kan utveckla fukt eller kondens under huset som kommer från marken. Ständigt fuktig jord aktiverar jordbakterier och mögel under huset och lukt kryper in i boutrymmen. Markytan kan avgränsas med plastfolie, om man kommer åt i kryputrymmet, och avfuktas för att bibehålla en ogynnsam miljö för mögeltillväxt. Läckande tak, fönster och rörledningar, vare sig de är av dålig kvalitet eller inte repareras i tid, kan också resultera i mögel och mögelsporer. Dessa mikrobiella mögelsporer kan sedan spridas i byggnadens ventilationssystem, i mellanrum i väggarna, bakom skåp och tapeter. Spridningen kan gå mycket snabbt då fukt och temperatur är gynnsamma. I äldre byggnader beror ofta mögel- och svamptillväxt på fuktproblem som orsakas av användaren eller vattenintrång. I nya byggnader kan det också vara brister i konstruktionen.

En underskattad fara

Många mögel och svamparter (eller de mykotoxiner de producerar) kan orsaka allvarliga sjukdomar. Vanliga effekter från mögel som Stachybrotys atra, Penecillium, Claudosporium och Aspergillus arter, är astma, lunginflammation, problem i övre andningsvägarna, sinusitis, torrhosta, hudutslag, desorientering och näsblod. Många arter är toxiska, och flera mykotoxiner är cancerogena. Kraftiga exponeringar kan leda till betydligt allvarligare sjukdomar. Ägare till fastigheter kan riskera att få stå till svars för dessa potentiella risker. En studie vid Mayokliniken i USA placerar mögel och svamp som den främsta orsaken till att 37 miljoner amerikaner drabbas av kroniska sinusinfektioner årligen. Tidigare hade man trott att mögel svarade endast för 6-7 procent, men fann nu att det var omvända relationer vilket innebär att mögel svarade för ca 93 % av infektionerna (Newsweek, 12/4, 2000). Mögelsporer inomhus indikerar mögeltillväxt som i sin tur indikerar mykotoxinproduktion. Man kan identifiera och mäta förekomsten av mögelsporer, men det är svårt, näst intill omöjligt att mäta mykotoxiner. Stachybrotys ensamt kan producera mer än 170 olika mykotoxiner och förmodligen flera som inte är identifierade.

Vårt råd om man upptäcker vatten, fuktskada, mögel eller mögelsporer inomhus:

Kontakta omedelbart försäkringsbolag eller fastighetsägare och avskärma det angripna utrymmet från andra delar av byggnaden. Om det gäller en fukt eller vattenskada så måste denna åtgärdas inom 48 timmar vilket är den tid som svamp och mögel behöver för att propagera. Skulle mögel dyka upp efter en fuktskada som täcks av försäkringen och omedelbart anmälts, men åtgärdats sent eller felaktigt, kan man se efterkommande mögel som en följdverkan av felaktigt hanterad fuktskada. I så fall kan ansvaret för följdskadan mycket väl ligga hos försäkringsbolaget, trots att de flesta bolag friskrivit sig från mögel och rötskador. Ofta får fastighetsägaren ensam ta ansvar för mögelproblem och sammanhängande kostnader. Generellt gäller alltid regeln att fukten skall åtgärdas direkt då en fuktskada upptäcks.

Vid mögelförekomst, se särskilt till att barn och äldre inte utsätts för onödiga risker.

Ungefärlig gång vid mögelbekämpning:

Personer som hanterar problemet måste skydda sig själva, främst andningsorgan (ansiktsskydd). Fuktkällan eller orsaken till tillväxt av mögel elimineras omedelbart. Allt synligt mögel och angripna material avlägsnas. Mögelskadade områden avgränsas och rengörs med blekmedel eller andra mögelmedel. Det finns flera metoder för att angripa lukter och mögel, s k fogging är en metod. Vanliga medel är hydrogen peroxid eller klorbaserade medel. Ozonering är en annan metod, men inte i bebodda byggnader. Metoder och sanering måste anpassas till varje situation. Om materialet är oskadat rengörs det med blekmedel så inte spridning kan ske. Påbörja avfuktning omedelbart så att oskadade material i byggnaden återfår sin ursprungliga fukthalt och därmed inte utgör grogrund för mögelsporer. Tänk på att då avfuktning påbörjas kan mögel avge stora mängder mögelsporer som försvarsreaktion på att dess livsförutsättningar stryps. Då ökar både lukt och spridning av mögelsporer i luften. Detsamma gäller för mykotoxiner som produceras i kraftigt ökade mängder då avfuktning påbörjas. Med mögelsporerna kan mykotoxiner transporteras till andningsorganen.

Tyvärr är det ofta så att fuktskadan inte upptäcks förrän möglet har fått fäste i form av svamp eller mögeljäst och plötsligt står man inför ett stort problem, inte bara hälsomässigt utan också ekonomiskt. Kan man inte få ersättning på sin försäkring kan kostnaderna bli orimligt höga. Det gäller då att anlita rätt experter eftersom det beroende på kunskap och kompetens hos experten kan kosta alltifrån några tiotals tusen kr till flera hundra tusen kronor att lösa problemet. Bipolär jonisering kan hålla lukter och mikroorganismer borta. Med en avfuktare och bipolär jonisering hindras livsförutsättningarna för mögeltillväxt. Förutsättningen är att alltid eliminera källan till problemet först, vare sig det är en vattenläcka eller fuktbildning under huset.

Kompletterande efterbehandling vid mögelskador

Tyvärr är det ofta svårt att bli av med allt mögel och det kan alltså återkomma, trots att man tror att allt eliminerats. Mögel är svårt att helt eliminera då det väl fått fäste och kan finnas kvar osynligt i virke eller annat material för att sedan återkomma efter flera års vila om dess livsförutsättningar återigen är gynnsamma. Ozonering eller kemiska medel är ingen garanti för framtiden och är dessutom engångsinsatser. En metod som i samband med avfuktning ska hindra livsförutsättningarna på sikt och därmed möglets återkomst är därför nödvändig. Det viktigaste är att bibehålla en låg fukthalt i luften permament. I kombination med jonisering kan båda verka kontinuerligt i bebodda miljöer.

För detaljerade analyser och utredningar samarbetar vi med Ambitus Teknik (www.ambitus-teknik.se), ett utrednings och konsultföretag, av Pegasus lab auktoriserad provtagare för kemisk och mikrobiologisk mät och provtagning i luft och material.

Ekonomiska risker: Framför allt i USA är dessa stora i samband med hälsorisker (mindre i Sverige) och ett stort antal juridiska skadeståndsprocesser pågår i USA, dels mot byggföretag och hyresvärdar, dels mot försäkringsbolag. De gäller toxiska sjukdomseffekter som människor drabbats av genom svamp och mögel i byggnader, dvs allvarliga sjukdomar och t o m flera dödsfall, dels allergiska och andra effekter orsakade av VOCs, mykotoxiner eller mögelsporer. Skadeståndskraven är inte måttfulla, helt i linje med amerikansk praxis.

Inni Powerflex

www.innipowerflex.com