Många som klagar på dålig
luftkvalitet brukar faktiskt ha rätt vid noggranna analyser,
även om dålig är ett relativbegrepp. Man slipper svävande
påståenden, irritation, felaktiga rykten och missnöjda
brukare om man gör noggranna analyser vid klagomål på
luften. Ekonomiskt, i ett helhetsperspektiv lönar det sig alltid.
Ofta används
halten koldioxid som indikator på dålig luft. Den ger
en relativt bra indikation på ventilationseffektivitet, men
är samtidigt ett trubbigt instrument som kan ge sken av bra luft,
medan verkligheten kan vara den motsatta. Genom korsvisa mätningar
av betydligt fler parametrar (inkl CO2, partiklar, elektrojonmätning,
luktmätning etc), ökar chansen att ringa in problemet avsevärt.
En rätt arbetsmiljö (boende-,
livsmiljö) innebär, att luften är ren, energigivande
med rätt jonfördelning, samt har minimalt antal fina och
ulftrafina partiklar, skadliga gaser och andra föroreningar.
Man beräknar att en ökning med 10 mikrogram PM2,5 i luften
ökar risken att dö vid en viss ålder med ca 6 % enligt
utländska studier (refererade till av bl a Socialstyrelsen).
Det är inte ovanligt med 20-30 mikrogram PM2,5 och upp till 70-100
mikrogram PM10 i kontorsmiljöer, men ändå vanligare
i skolor och förskolor.
Något att tänka på
då ni söker konsult för utredning om luft- och miljöföroreningar
inomhus!
För den tekniska utredningen bör
man söka en oberoende konsult, eftersom många har bindningar
till andra intressenter, kunder och leverantörer inom branschen.
Ser man enbart till naturvårdsverkets, arbetsmiljöverkets
eller boverkets rekommendationer bör man vänta med mätningar
(de anses dyra och ibland onödiga?). Istället rekommenderas
ganska omfattande intervjuer och enkäter som en start på
innemiljöproblem, d v s konsulter som utför en omfattande
informationsinsamling. Vi håller inte med om detta. Resultatet
blir enligt vår bedömning alldeles för ospecifikt
(subjektivt tyckande), onödiga störningar, och mycket höga
konsultkostnader, utan att man får en aning om den faktiska
luftkvaliteten. I stället bör det räcka med enkla intervjuer
för att klargöra upplevda symptom eller besvär som
grund för att bestämma mätparametrar. Risken blir annars
att fokus läggs på psykologiska faktorer i sådan
grad att undersökningen blir självuppfyllande utan konkreta
resultat. Institutionernas rekommendation är förståelig
med tanke på att mätningar erfarenhetsmässigt anses
extremt kostsamma, men det är en tradition som vi gärna
bryter. Erfarenhetsmässigt leder traditionella metoder nästan
alltid fram till en rekommendation om utvidgade mätningar som
ytterligare bygger på så att kostnaderna rakar i höjden.
Skälet är att flertalet konsulter måste hyra in instrument
som de är ovana vid och att ett fåtal parametrar därför
mäts. I de flesta fall tycker vi att arbetsgången är
fel, eftersom vi med vårt arbetssätt på kort tid
och till en låg kostnad kommer fram till resultat. Vi arbetar
på ett modernare sätt där en mycket kort intervju
direkt följs av en luftkvalitetsmätning med analys eftersom
vi har alla instrument och direkt kan mäta luftens kvalitet,
eventuella avvikelser mot normalt och lokalisera felkällor om
de finns. Kostnaden blir överkomlig och resultatet kommer direkt.
Tyvärr är det inte alltid som realtidsmätningar kan
ge ett klart resultat, men ju fler parametrar som mäts, desto
större är möjligheten att finna avvikelser mot normalt.
Nedan metoder baseras på screeningteknik som innebär mätning
i realtid och att man då kan söka sig fram till föroreningskällan
genom att markera s k "hot spots".
Elektrojonmätning
Vi utför luftkvalitetskontroll
med elektrojonmätare, dvs mäter fördelning och täthet
av + och - joner som indirekt indikator på luftkvalitet. Små,
snabba negativa joner står i direkt relation till mängden
partiklar i luften (en fysisk lag).
Mikropartiklar i luft
Vi mäter mängden mikropartiklar
i luften med en realtids partikelräknare, vilket ger en direkt
upplysning om mängden partiklar, d v s föroreningshalten
i luften, fördelat på storlekar och notering a sk "hot
spots". Tillsammans med mätning av dammhalt i luft mot rikt-
och gränsvärden, vilka mäts i vikt relaterat till volym
inom PM10, ger dessa värden en bas för bedömning av
hälsorisker.
Fukt
Fukt är ofta (nästan alltid)
urpsrungskällan till en ökning av antalet mikroorganismer
i byggnadsstrukturen och ibland åtföljande störande
odörer. Mögel och bakterier frodas i en fuktig miljö
och kan skapa stora problem. Därför ingår olika fuktmätningar
i både material och luft som en standard vid innemiljöproblem.
Radon
Direktmätning av radon (ex korttidsmätning
48 tim eller längre) ger en snabb information om halten skadliga
radondöttrar i luften. Gränsvärde i Sverige är
200 Bq/m3 luft. Fördelar med direktmätning jämfört
med 3 månaders dosmätning är främst att mättekniska
fel elimineras, att den mänskliga felfaktorn minimeras, att mätenheten
inte kan flyttas under mätningen och att fusk inte kan förekomma,
d v s att resultatet är pålitligt. Speciellt då det
är bråttom, ex vid köp/hyra fastighet, är direktmätning
den enda rådgivande metoden. I den mer avancerade formen kan
man också få en grafisk presentation över tiden och
således bedöma olika faktorer i tiden som påverkat
mätningen. För mätning av radonavgivning från
byggnadsmaterial mäter vi gammastrålningen.
Andra luftparametrar
Vi mäter elektromagnetiska
fält och statiska laddningar eftersom dessa
har stor betydelse för luftens kvalitet. Antalet störningskällor
i svenska byggnader ökar, ex är HF-lysrör en mycket
större störningskälla än bildskärmar av katodstråltyp.
Nivåerna ligger ca 10 gånger högre och det saknas
standards för dessa fält. Användningen av frekvensomriktare,
switchade nätdelar, bildskärmar etc. ökar snabbt de
elektriska fältens omfattning, även i bostadshusen. Det
är därför viktigt att kartlägga elektriska fält
i frekvensområdet 10 kHz -30 MHz.
Statiska laddningar
är kostsamma för industrin, t ex inom produktion av elektronik,
läkemedel, plast och optik för att ta några exempel.
Jonisering och befuktning kan skydda ESD- känsliga komponenter.
Luktbedömningar och mögelsökning
görs med indikativa instrument för bestämmande av VOCs
och partikelräknare, oförstörande mätning med
induktiv fuktmätare mm. . Mögelsporer ökar andelen
partiklar i luften, främst inom storleksordningen 1-4 µm
(läs tusendels mm). Förhöjda antal partiklar i dessa
storlekar styr mot källan, ex dold mikrobiell aktivitet i byggnadskonstruktioner.
Se även ATP- mätning i realtid nedan. Om man anser sig behöva
komplettera med provtagningar för laboratorieanalys, MVOC, bestämning
av mikroorganismer, mögelanalys etc. samarbetar vi vid behov
med ackrediterade laboratorier.
Vi utför även enklare mätningar
typ buller och ljus som är
vanliga störningskällor, både privat och på
arbetsplatser.
Bakterie- och hygienkontroll:
På ex. ytor inom livsmedelshantering och som del i egenkontroll
för total bestämning av renhet, smittorisk etc. kan resultat
nås i realtid med en Luminometer som mäter biomassan på
ytor, s k ATP-bioluminescence. Traditionella tryckplattsprov med CFU-räkning
ger resultat tidigast ett par dagar efter mätningen och endast
för mikroorganismer. I akutfall kan detta vara för sent
och man får inte heller reda på hur rena ytorna är.
För pumpad provtagning på mikrorganismer i luft finns olika
metoder. För mätningar med höga krav på renlighet
i luft använder vi en RCS-sampler för CFU-kontroll (Colony
forming units) med insamlingskapacitet på 100 liter luft per
minut.
Ventilations-, filter och kontroll
av luftreningsinstallationer
Även om vårt fokus är
luftkvalitetsmätning, mäter vi även andra parametrar,
s k komfortparametrar som brukar vara förutsättning för
en bra luft-/komfortmiljö, ventilation (CO2,drag/lufthastighet/luftflöde,
fukt, luftutbyteseffektivitet etc.). Ett energieffektivt förhållningssätt
är också ett klokt förhållningssätt. Ökad
ventilation reducerar endast exponeringen för föroreningar,
medan eliminering av källan till föroreningarna eliminerar
exponeringen. En allmän tumregel är att en fördubbling
av ventilationsgraden minskar föroreningarna med ca 50 %. Ökad
ventilation minskar successivt verkan på föroreningarna
men kan ha en enorm negativ påverkan på energikostnader
och komfort. Metoder för källkontroll av föroreningar
kan därför vara att hålla källor till föroreningar
utanför byggnaden vid val av inredning, material och hygienprodukter,
att använda utsugsfläktar för att fånga och avlägsna
föroreningar, att kontrollera tryckskillnader mellan zoner för
att hindra föroreningar från att migrera till känsliga
zoner etc.