Luftkontroll

Vi erbjuder support, kontroll och mätning av ett flertal luftkvalitetsparametrar.

Hälsa - undvika risker

Komfort - frisk o behaglig miljö

 

Många som klagar på dålig luftkvalitet brukar faktiskt ha rätt vid noggranna analyser, även om dålig är ett relativbegrepp. Man slipper svävande påståenden, irritation, felaktiga rykten och missnöjda brukare om man gör noggranna analyser vid klagomål på luften. Ekonomiskt, i ett helhetsperspektiv lönar det sig alltid.

Ofta används halten koldioxid som indikator på dålig luft. Den ger en relativt bra indikation på ventilationseffektivitet, men är samtidigt ett trubbigt instrument som kan ge sken av bra luft, medan verkligheten kan vara den motsatta. Genom korsvisa mätningar av betydligt fler parametrar (inkl CO2, partiklar, elektrojonmätning, luktmätning etc), ökar chansen att ringa in problemet avsevärt.

En rätt arbetsmiljö (boende-, livsmiljö) innebär, att luften är ren, energigivande med rätt jonfördelning, samt har minimalt antal fina och ulftrafina partiklar, skadliga gaser och andra föroreningar. Man beräknar att en ökning med 10 mikrogram PM2,5 i luften ökar risken att dö vid en viss ålder med ca 6 % enligt utländska studier (refererade till av bl a Socialstyrelsen). Det är inte ovanligt med 20-30 mikrogram PM2,5 och upp till 70-100 mikrogram PM10 i kontorsmiljöer, men ändå vanligare i skolor och förskolor.

Något att tänka på då ni söker konsult för utredning om luft- och miljöföroreningar inomhus!

För den tekniska utredningen bör man välja en oberoende konsult. Många har tyvärr starka bindningar till andra intressenter, kunder, leverantörer eller branschen. Ser man till naturvårdsverkets, arbetsmiljöverkets eller boverkets rekommendationer bör man vänta med mätningar (de anses dyra och ibland onödiga?). Istället rekommenderas ganska omfattande intervjuer och enkäter som en start på innemiljöproblem, d v s konsulter utför en omfattande informationsinsamling vilket brukar bli kostsamt. Resultatet blir enligt vår bedömning alldeles för ospecifikt (subjektivt tyckande), onödiga störningar, och mycket höga konsultkostnader, utan att man får en aning om den faktiska luftkvaliteten. Vi anser att det räcker med korta intervjuer baserade på upplevda symptom eller besvär som grund för att bestämma mätparametrar. Risken är annars stor att fokus läggs på psykologiska faktorer i sådan grad att undersökningen blir självuppfyllande utan konkreta resultat. Upplägget är förståeligt med tanke på att mätningar erfarenhetsmässigt anses extremt kostsamma, men så är inte längre fallet. Vi anser att traditionella metoder enligt utvecklade standards är alltför kostsam och nästan alltid leder fram till en rekommendation om utvidgade mätningar som ytterligare bygger på så att kostnaderna rakar i höjden. Skälet är att flertalet konsulter måste hyra in instrument som de är ovana vid. I de flesta fall tycker vi att arbetsgången är fel, eftersom vi med vårt arbetssätt på kort tid och till en låg kostnad kommer fram till resultat. Vi arbetar på ett modernare sätt där en mycket kort intervju direkt följs av en luftkvalitetsmätning med analys eftersom vi har alla instrument och direkt kan mäta luftens kvalitet, eventuella avvikelser mot normalt och lokalisera felkällor om de finns. Kostnaden blir överkomlig och resultatet kommer direkt. Tyvärr är det inte alltid som realtidsmätningar kan ge ett klart resultat, men ju fler parametrar som mäts, desto större är möjligheten att finna avvikelser mot normalt. Nedan metoder baseras på screeningteknik som innebär mätning i realtid och att man då kan söka sig fram till föroreningskällan genom att markera s k "hot spots".

Elektrojonmätning

Vi utför luftkvalitetskontroll med elektrojonmätare, dvs mäter fördelning och täthet av + och - joner som indirekt indikator på luftkvalitet. Små, snabba negativa joner står i direkt relation till mängden partiklar i luften (en fysisk lag).

Mikropartiklar i luft

Vi mäter mängden mikropartiklar i luften med en realtids partikelräknare, vilket ger en direkt upplysning om mängden partiklar, d v s föroreningshalten i luften, fördelat på storlekar och notering a sk "hot spots". Tillsammans med mätning av dammhalt i luft mot rikt- och gränsvärden, vilka mäts i vikt relaterat till volym inom PM10, ger dessa värden en bas för bedömning av hälsorisker.

Radon

Direktmätning av radon (ex korttidsmätning 48 tim eller längre) ger en snabb information om halten skadliga radondöttrar i luften. Gränsvärde i Sverige är 200 Bq/m3 luft. Fördelar med direktmätning jämfört med 3 månaders dosmätning är främst att mättekniska fel elimineras, att den mänskliga felfaktorn minimeras, att mätenheten inte kan flyttas under mätningen och att fusk inte kan förekomma, d v s att resultatet är pålitligt. Speciellt då det är bråttom, ex vid köp/hyra fastighet, är direktmätning den enda rådgivande metoden. I den mer avancerade formen kan man också få en grafisk presentation över tiden och således bedöma olika faktorer i tiden som påverkat mätningen. För mätning av radonavgivning från byggnadsmaterial mäter vi gammastrålningen.

Andra luftparametrar

Vi mäter elektromagnetiska fält och statiska laddningar eftersom dessa har stor betydelse för luftens kvalitet. Antalet störningskällor i svenska byggnader ökar, ex är HF-lysrör en mycket större störningskälla än bildskärmar av katodstråltyp. Nivåerna ligger ca 10 gånger högre och det saknas standards för dessa fält. Användningen av frekvensomriktare, switchade nätdelar, bildskärmar etc. ökar snabbt de elektriska fältens omfattning, även i bostadshusen. Det är därför viktigt att kartlägga elektriska fält i frekvensområdet 10 kHz -30 MHz.

Statiska laddningar är kostsamma för industrin, t ex inom produktion av elektronik, läkemedel, plast och optik för att ta några exempel. Jonisering och befuktning kan skydda ESD- känsliga komponenter.

Luktbedömningar och mögelsökning görs med indikativa instrument för bestämmande av VOCs och partikelräknare, oförstörande mätning med induktiv fuktmätare mm. . Mögelsporer ökar andelen partiklar i luften, främst inom storleksordningen 1-4 µm (läs tusendels mm). Förhöjda antal partiklar i dessa storlekar styr mot källan, ex dold mikrobiell aktivitet i byggnadskonstruktioner. Se även ATP- mätning i realtid nedan. Då vi behöver komplettera med provtagningar för laboratorieanalys, lukt/TVOC, bestämning av mikroorganismer, mögelanalys etc. samarbetar vi vid behov med Ambitus Teknik i Ljungby (auktoriserad provtagare).

Vi mäter buller som är en av vår tids största störningskällor, både privat och på arbetsplatser.

Bakterie- och hygienkontroll: På ex. ytor inom livsmedelshantering och som del i egenkontroll för total bestämning av renhet, smittorisk etc. kan resultat nås i realtid med en Luminometer som mäter biomassan på ytor, s k ATP-bioluminescence. Traditionella tryckplattsprov med CFU-räkning ger resultat tidigast ett par dagar efter mätningen och endast för mikroorganismer. I akutfall kan detta vara för sent och man får inte heller reda på hur rena ytorna är. För pumpad provtagning på mikrorganismer i luft finns olika metoder. För mätningar med höga krav på renlighet i luft använder vi en RCS-sampler för CFU-kontroll (Colony forming units) med insamlingskapacitet på 100 liter luft per minut.

Ventilations-, filter och kontroll av luftreningsinstallationer

Även om vårt fokus är luftkvalitetsmätning, mäter vi även andra parametrar, s k komfortparametrar som brukar vara förutsättning för en bra luft-/komfortmiljö, ventilation (CO2,drag/lufthastighet/luftflöde, fukt, luftutbyteseffektivitet etc.). Ett energieffektivt förhållningssätt är också ett klokt förhållningssätt. Ökad ventilation reducerar endast exponeringen för föroreningar, medan eliminering av källan till föroreningarna eliminerar exponeringen. En allmän tumregel är att en fördubbling av ventilationsgraden minskar föroreningarna med ca 50 %. Ökad ventilation minskar successivt verkan på föroreningarna men kan ha en enorm negativ påverkan på energikostnader och komfort. Metoder för källkontroll av föroreningar kan därför vara att hålla källor till föroreningar utanför byggnaden vid val av inredning, material och hygienprodukter, att använda utsugsfläktar för att fånga och avlägsna föroreningar, att kontrollera tryckskillnader mellan zoner för att hindra föroreningar från att migrera till känsliga zoner etc.

 

Luftkvalitet inomhus är aldrig konstant. Den beror på ett flertal tidsvarierande faktorer: byggnadens egenskaper och skötsel, brukarnas aktiviteter och utomhusklimat.

Frisk luft innehåller ca 21 % syre och 0,03 % koldioxid. I utandningsluften finns ca 16 % syre och 4 % koldioxid. CO2 -nivåer över 5 % utgör akut hälsofara. CO2-nivåer större än 0,35 % har långsiktig skadlig hälsoeffekt. CO2-nivåer över 0,1 % (1000 ppm) indikerar dålig komfort. En godtagbar CO2 nivå inomhus bör ligga under 800 ppm. Värden mellan 600-800 ppm brukar indikera omvänd hälsoeffekt. I skolor är det vanligt med värden över 1000 ppm.

Luftens kvalitet avgörs av:

- syrehalt

- koldioxidhalt

- lukt

- koloxid, ozon

- luftens jonbalans

- fukt

- emissioner (VOC)

- radon

- rök, partiklar, damm

- mikroorganismer; bakterier, virus, mögelsporer etc.

- kemiska aktiviteter

- termiska faktorer (ventilation, värme etc.)

- människan, verksamhet, material, inredning

- uteluften

- elektromagnetisk strålning

Exempel på källor till respirabla partiklar i luften: förbränning, avgaser, ugnar, eldning, kondensering av lättflyktiga ämnen, aerosolsprayer, matlagning m fl.


Inni Powerflex, Byvägen 17, 34251 Vislanda

Tel södra Sverige: 0472-351 51, 070-421 65 77

Tel Göteborgsområdet o övriga Sverige: 072-241 54 31

www.innipowerflex.com