Föroreningars ursprung: Eftersom luftföroreningar
inomhus är en funktion av luftföroreningar utomhus, av
aktiviteter skapade inomhus, människors egna föroreningar
och av emissioner från material eller processer inomhus är
det viktigt att känna till deras ursprung såväl
inne som ute vid alla inomhusanalyser. Man får då inte
glömma s k ”Hot spots”, heta punkter utomhus i
ett område, oftast en tätort, där en eller flera
föroreningar är konsekvent höga jämfört
med andra områden och därför mer hälsoriskabla
och givetvis påverkar inneluften. Traditionellt har man tidigare
negligerat dessa, men de måste naturligtvis beaktas i alla
analyser. Utvecklingen går mot att man redan i investeringsanalyser
bedömer om lokaliseringsområdet är en ”Hot
spot” eller inte.
Fukt och mögel: Ihållande fukt och
mögel (synlig eller osynlig) i byggnader kan utveckla hälsoproblem
för många av de människor som vistas där utöver
de skador som orsakas i själva byggnadsstrukturen. Luftvägsbesvär
såsom luftrörsinfektioner och förvärrande av
astma är exempel på detta. Fukt och mögel är
ofta en bakomliggande orsak till att människor mår dåligt
inomhus i bostäder och arbetslokaler. Vattentillgången
i eller på material är den viktigaste faktorn för
oönskad tillväxt av mögel, bakterier, kvalster och
andra mikroorganismer. Mikrobiell tillväxt resulterar i att
ett större antal cellfragment, sporer, allergener, mykotoxiner,
endotoxiner och VOCs (flyktiga organiska ämnen), formaldehyd
m fl finns i inandningsluften och utgör potentiella hälsorisker.
Stillastående luft bör undvikas och en bra ventilation
ska nå alla utrymmen där risker för fukt i form
av ex. kondens kan uppstå. Mögeltillväxt förekommer
även på ytor i moderna värme-, ventilations- och
luftkonditioneringssystem.
Forskning: Det är inte främst forskningsrapporter
eller kunskap som saknas. Det är praktiska tillämpningar
och efterfrågan på dessa. Eftersom det redan finns ett
antal internationella forskningsrapporter med samstämmiga och
entydiga resultat som skulle kunna tillämpas praktiskt i miljösammanhang
så behöver man inte forska fram samma resultat på
nytt, vilket tyvärr händer.
Jonteknisk utveckling: Jontekniska lösningar
på miljöproblem kännetecknas kanske främst
av katalysatorns utveckling för att minska luftföroreningarna
från bilarnas avgaser. Numera används jonisering i en
mängd sammanhang för att reducera eller eliminera olika
föroreningar, bakterier, virus, partiklar etc., i kylskåp,
luftrenare, ventilationssystem, renrum inom industrin, ex läkemedelsindustrin,
livsmedelsindustrin, i lackboxar, dataindustrin, vattenrening, soprum,
rymdkapslar med flera områden. Möjligheterna är
även stora att med hjälp av jonteknik minska och i vissa
fall helt eliminera användningen av skadliga kemiska ämnen
i olika miljöstörande sammanhang. Något som ofta
förbises är, att ha kontroll på och minimera mängden
ozon (hälsoskadligt på fel plats) som bildas vid joniseringen.
Områden med hög aktualitet är
hygien och smittspridning på sjukhus och hygien inom livsmedelshantering,
för att ta några exempel. För desinficering och
rengöring förbrukas idag stora mängder kemiska medel
som praktiskt taget alla har negativ miljöpåverkan. Lägg
därtill att mätningar visar att mikroorganismer återkommer
mycket kort efter en traditionell rengöringsprocess. Bara någon
timme efter rengöringen är den mikrobiologiska aktiviteten
återupprättad. I de fall negativ jonisering utan ozonemittering
och utan kemikalier kan appliceras ger denna en kontinuerlig reningsprocess.
En ren yta förblir ren från mikroorganismer även
efter en rengöring.
Åtgärder mot föroreningar i luften: Föroreningar
i luften och exponeringar för dessa kan dämpas/mildras
med tre metoder (källkontroll är normalt den mest ekonomiska):
1. Källkontroll (eliminera källan eller förhindra
spridning från denna)
2. Luftrening (filtrering av luften, luftrenare)
3. Ventilation (öka luftutbytet och därmed minska andelen
föroreningar)
Reservation: Alla
fakta och påståenden i vår information
baseras på forskning och vår tolkning
av denna. Vi reserverar oss för rätten
att revidera information om och när nya forskningsresultat
blir tillgängliga som förändrar våra
ståndpunkter. Vi har därför inget
ansvar eller legala skyldigheter för informationen.
Vi jobbar under full sekretess.
