Lokalisera
och definiera dålig luft:
Vår
hälsa och energi har ett direkt samband med luften vi andas.
Det
sätts inga gränsvärden inomhus, eller egentliga krav
på luftens kvalitet. Istället hänvisas
man till Arbetarskyddsstyrelsens AFS 2000:15, riktvärden för
uteluft enligt Statens Naturvårdsverk, Boverkets BFS 2002:19
och Socialstyrelsens SOSFS 2005:15. I slutänden ligger det
i företagens, organisationernas och enskildas eget intresse
att ombesörja en hög luftkvalitet inomhus. Man bör
komma ihåg att olika regleringar inte har hindrat den miljökvalitet
vi har idag, vilken är ett resultat av fullt lagliga handlingar.
Det finns knappast någon miljöinvestering som kan mäta
sig ekonomiskt och ur lönsamhetssynpunkt med att förbättra
luftkvaliteten inomhus.
Många
faktorer påverkar luften i vår arbets- och boendemiljö.
Det krävs därför kunskap, kompetens och erfarenhet,
och en omfattande mätutrustning, för att upptäcka
brister och föroreningar i luftens sammansättning och
tyda resultaten korrekt.
Kontroll
och mätning av bl a följande parametrar har stor betydelse
för arbets-, boende-, service- och produktionsmiljöer,
eftersom de påverkar kvaliteten på inneluften, hälsan
och komforten:
Kontakta
oss för indikerande eller utförliga hygieniska och/eller
komfortrelaterade mätningar i boende- och/eller arbetsmiljö.
För t ex luftkvalitetsparametrar finns mätpaket som täcker
in olika förutsättningar.
Ekonomiska
metoder, jontekniska och andra lösningar för luftförbättring
Det finns en
mängd metoder för luftförbättring. Ventilationstekniska
lösningar är vanligast och hjälper ofta, men inte
alltid. Tyvärr är de inte alltid så miljö/energivänliga.
Andra lösningar, ensamma, eller i kombination med ventilation
är avfuktning/befuktning, filtrering av luften, kemiska saneringsmedel,
ozonering och jonisering. Vilken metod som lämpar sig bäst
i varje enskilt fall är beroende av de mättekniska resultaten
och analysen av dessa. En vanlig anledning till att ventilationstekniska
lösningar ibland misslyckas är att man saknar kunskap
om en mängd parametrar som påverkar luftkvalitet och
därför underlåter att mäta/analysera dessa
(ex elektrojonmätning), och deras samband med ventilations-
och andra komfortförändringar.
Ex.
på problemområden och brister i olika miljöer som
ligger inom vårt verksamhetsområde:
Mikrobiologisk
tillväxt (mikroorganismer, bakterier, virus, mögelsporer
inom t e x hygienutrymmen, livsmedelshantering, djurhållning)
Odörer,
mögelproblem (rök, lukter från ex. mögeltillväxt/bakterier
i källare/krypgrunder, soprum etc.)
Smittspridning
(bakterier, virus; även multiresistenta bakterier inom vård,
skolor o serviceyrken)
Allergener,
kvalster/kattallergener (ex. Der p1, Der p2, Der f1, Fel d1) m fl.
Partikelhalt
i luften (mikropartiklar PM2.5, damm, luftkvalitet i bostäder,
kontor och utemiljöer, filtertest, ventilationssystem, laboratorie-
och tillverkningsmiljöer, processkontroll, sjukhus och vårdhem,
emissionskällor mm. Partiklar med inkommande luft och partiklar
genererade inomhus. Olika partikelstorlekar och ämnen har olika
hälsoeffekter. Exponeringsnivåer och ventilationseffektivitet.)
Kolväten
Koldioxid,
kolmonoxid
Plusladdad/urladdad
luft som hämmar metabolism, syreupptag, energi, immunförsvar.
Förvärras av bristfälliga ventilationssystem. Kan
mätas med elektrojonmätare. Ventilationskanalers påverkan
på luftens elektriska sammansättning etc.
Statisk ytladdning
( kostsam för känslig produktion/ verksamhet som papper,
plast, elektronik)
Olika typer
av ventilationsproblem. I vissa fall ökar problemen med en
ökad ventilation.
Allergier,
överkänslighet som utlöses av bl a luftföroreningar,
organismer, ämnen och partiklar i vår omgivning.
Radondöttrar
mäts med direktmätande instrument som mäter kontinuerligt
över tiden. Resultatet redovisas med variationer i tiden. Kan
inte manipuleras, till skillnad mot s k dosor med lab analys, som
endast redovisar genomsnittsvärden utan hänsyn till väderförhållanden,
blåst etc. Även gammastrålning kan mätas för
att lokalisera emissioner i byggnadsmaterial.
Magnetfält
och elektriska fält testas. Speciellt viktigt i sovrum där
man vistas mycket. Mätningar av elektriska fält i svenska
kontorslokaler visar att antalet störningskällor ökar
snabbt, speciellt för HF-belysning under 30 MHz, vilka saknar
standard för fältmätning.
Sjuka hus (Hus
där i regel alla vanliga parametrar för sunda hus är
inom gräns-/riktvärden, men ändå en stor andel
av brukarna har SBS-problem (sick-building-syndrome))
Fysiska/psykiska
prestationer/inlärning/hälsa har starka samband med luftens
kvalitet.
Formaldehydtest
ger besked om förhöjda gasemissioner från byggmaterial,
möbler o inredning.
Gaser; MVOC,
TVOC, specifika organiska och oorganiska gaser och ämnen i
luft/mark och material, ex. misstanke om markföroreningar,
emissionskällor inom- och utomhus med screening.
Ljus- och ljudmätning
(buller) bl a på arbetsplatser. Inte bara lux utan även
glans/bländning och reflexer kan ha orsakssamband med s k ögonstress
och åtföljande huvudvärk och trötthet. Skolor,
industrier och flygplatser är exempel på arbetsplatser
där hälsoskadligt buller inte nog beaktas utan ofta överstiger
tillåtet gränsvärde.