Luften vi andas är avgörande för
hur vi mår
Biocida effekter av luftens laddningar:
De flesta forskare är överens om att negativa joner spelar
en roll i kontrollen av mikroorganismer och spridningen av infektioner:
1. Joner reducerar nivån luftburna mikroorganismer och rengör
luften genom en form av elektrostatisk precipitation. Detta är
ett faktum och det finns därför inga argument emot att infektioner
och smittspridning reduceras som en följd av detta.
2. Kolonier av svamp, jäst och mögel som exponeras för
höga koncentrationer negativa joner överlever inte. De reduceras
till en svart massa som har gett fog för hypotesen att negativa
joner orsakar nedbrytning av mikrorganismernas cellväggar. Det
är ett faktum att elektriska laddningar kontrollerar vätskeflöden
i genomträngliga membran, så att höga laddningar på
utsidan kan orsaka läckage av cellvätskor.
3. Det har noterats att genom negativa joners påverkan på
vatten produceras en mild väteperoxid lösning, dvs. ett milt
blekmedel vilket samtidigt är den mest effektiva kemiska sterilisering
som vetenskapen känner till. Från
följande ekvation,
O2- + 2HO2 = H2O22 + 2 OH-
neg. jon + vatten = hydrogen peroxide + hydroxyl anion
Hur luftens laddningar/energi renar luften, skapas
och påverkas:
Luften inomhus är ofta urlakad på negativa joner i nivå
med förorenade trafikcentra i urbana områden. Det beror bl
a på att föroreningar urlakar luften på joner. Föroreningarna
kan delas in i mikro och makropartiklar, av vilka de första gör
mest skada. De kan dels förbli svävande i luften en längre
tid, dels kan de tränga djupt ner i lungorna. Många kan orsaka
bestående problem för känsliga personer, många
kan vara farliga (asbest, cancerogena kolväten, allergener etc.).
De större partiklarna filtreras bort vid inandningen eller faller
spontant till marken/golvet p g a sin större tyngd. De större
sprids inte heller långa distanser genom luftrörelserna utan
har en mera kortvarig lokal verkan och risk. Praktiskt taget alla föroreningar
i luften har en positiv laddning, medan negativa joner har en negativ
laddning. De olika laddningarna attraherar varandra. Då det finns
en hög koncentration negativa små joner i luften dras dessa
till partiklar som svävar i luften i stora antal och som vi annars
andas in. Då partiklarna blir alltför tunga faller de ur
luften, eller dras till positivt laddade ytor. På så sätt
hindras giftiga partiklar från att nå våra andningsorgan
och från att skapa andnings- och andra hälsoproblem. Praktiskt
taget alla ytor i bostäder och kontor, väggar, golv etc är
positivt statiskt laddade och knutna till jordens potential. Då
luften är rik på positivt laddade föroreningar blir
dessa hängande i luften, stöts ifrån varandra och från
väggar och golv då ju dessa också är positivt
laddade. Då luften laddas med en negativ jongenerator attraheras
de positivt laddade och neutrala föroreningarna och dras till negativa
joner, byter tecken till minusladdning, ansamlas/sedimenteras/ precipiteras
till positivt laddade ytor i omgivningen och försvinner ur inandningsluften.
Denna process beror dels på gravitationskrafter, dels på
elektriska krafter, t ex frånstötningsmekanismer vid ett
överskott av negativa joner i luften, vilket sprider aerosoler
till avlägsna ytor. Laddade aerosoler attraheras också av
laddade (eller ledande) ytor, vilket leder till en ökad deponering.
Negativ jonisering är effektivast på att eliminera de skadliga
minsta nano- och mikropartiklar som annars svävar i luften under
lång tid, framför allt de i storleksordningen 0,02µm
till 2µm (främst PM 1), dvs de storlekar som filtreringstekniska
lösningar har svårt för att klara av. Negativ jonteknik
är därför ett komplement till befintlig ventilation.
Anm. Varje hem har redan idag en liten naturlig jongenerator,
nämligen duschen, där ett stort antal negativa joner produceras
då man duschar. Vi har mätt dessa till ungefär 10 000
neg joner/cm3 luft. Vattendroppars splittring innebär att elektroner
frigörs och bildar negativa joner i kontakt med syret i luften.
Vattnets massa får då en positiv laddning. Detta upptäcktes
av Lenard (1915) och kallas för Lenard-effekten. Man fick här
en förklaring till den uppfriskande och stärkande rena luften
som påträffas invid ex. ett vattenfall, eller efter ett regn.
I naturen renas luften på liknande sätt, som i duschen, vid
nederbörd och då elektroner frigörs.
Joner klassificeras på två sätt,
dels genom sin elektriska laddning (polaritet), men också genom
sin storlek. Små joner består av några få molekyler
och är mellan 0,0001 och 0,003 mikron i diameter. Stora joner är
många gånger större och kan bli upp till 0,01 mikron.
En liten jon har en hög rörlighet. Den är ca 5000 gånger
snabbare är en stor jon. Det finns en annan fysisk skillnad mellan
stora och små joner. Om en liten jon neutraliseras så medför
detta att molekylerna som hållits samman av laddningen separeras
utan att lämna något spår av den ursprungliga sammansättningen.
Om en stor jon förlorar sin laddning så fortsätter den
att existera som en oladdad partikel. I ren luft kan en liten jon existera
upp till några minuter, i förorenad luft räknas tiden
i sekunder eftersom den kolliderar med partiklar i luften och neutraliseras.
Varje minskning av antalet små joner motsvaras av en ökad
mängd stora joner.
Det är väl känt att växter, träd, aktiva jordar
och radioaktiva substanser producerar joner. Som vanligt är skogen
och naturen särskilt viktig i det här fallet eftersom den
genererar en hel del negativa joner. I frisk lantluft finns det ca 2000-4000
negativa joner per cm3 luft. I naturen är fördelningen i snitt
4 negativa joner på 5 positiva joner. I skogen, i närheten
av mindre tätorter (ex. i Kronobergs län) har uppmätts
en fördelning av 5 neg joner på 4 pos joner (Totalt ca 2500
joner). I tätorter och i slutna utrymmen (inomhus) är fördelningen
en helt annan, en markant brist på negativa joner och ibland inga
alls. Forskare har visat att de flesta av oss som bor, arbetar och reser
i slutna utrymmen lider av någon grad av negativ jonsvält
eller av för höga positiva jonhalter. Fordon har sämsta
tänkbara arbets- och vistelsemiljö. Höga koncentrationer
av negativa joner och ren frisk luft märker man efter ett åskregn.
Platser rika på negativa joner är bergsområden, skogar,
nära vattenfall (Vid Yosemite Falls, USA har uppmätts upp
till 100 000 tals negativa joner/cm3 luft) och floder. Förklaringen
är att luft som är naturligt renad från föroreningar,
är frisk och rik på negativa joner. Man skulle kunna kalla
dem för luftens vitaminer, eftersom man känner sig frisk och
vitaliserad på sådana platser. Vi andas in ca 22 000 gånger
på en dag och får in upp till ca 70 000 föroreningar
i varje andetag, minst. Vi tar alltså in minst 10 000 liter luft
dagligen. Det kan alltså finnas god anledning att förbättra
luften inomhus.
Människan påverkar det naturliga tillståndet
vilket innebär stora obalanser i jonfördelningen. Många
mänskliga aktiviteter producerar positiva joner. Tunga positiva
joner ackumuleras i stängda utrymmen såsom kontor och butiker,
speciellt under affärstimmar då koldioxiden ökar. Byggnader
med centralvärme och luftkonditionering urlakar luften på
joner, främst negativa joner och skapar överskott av pos joner.
Positiva joner skapas bl a genom friktion då luft strömmar
genom ventilationssystemen. Hetta eller värme från vilken
värmekälla som helst, en ugn, centralvärme, dator, belysning,
etc. är rika källor till ökningen av positiva joner.
Bilar och andra fordon med metallytor, värme och ventilationssystem
minskar mängden negativa joner och ökar positiva joner. Delar
av rökningens skador är att röken minskar förekomsten
av negativa joner och därigenom reduceras den naturliga motståndskraften.
Negativa joners zig-zag liknande rörelsemönster överför
deras laddning till bakterier, damm, rökpartiklar, vattendroppar
och andra partiklar så en ansamling sker och i huvudsak faller
de sedan till golvet eller rör sig i luftens elektriska fält.
Flera faktorer påverkar partiklars rörelser i luften. Därmed
renas luften utomhus, vid sidan av den utspädning som normalt sker.
Ett flertal studier har pekat på att rik tillgång på
negativa joner förbättrar den mentala och fysiska hälsan
och motståndskraften mot sjukdomar, den mentala kapaciteten
och uthålligheten ökar, man mår bättre och blir
mera kreativ. Positiva joner däremot är oftast förknippade
med andra, mindre angenäma fenomen. De associeras med negativa
stämningar, försämrad reaktionsförmåga, ökad
trötthet, sämre allmänförmåga, avtagande uppmärksamhet
och minskad social förmåga.
Epidemiologiska data visar att även mindre positiva jonökningar
under väderomkastningar associeras med ökande antal olyckor
inom industrin och på vägarna, självmord och brott,
depressioner, irritation och interferens med det centrala nervsystemets
funktioner.
Ett exempel på hur vi själva kan känna påverkan
av luften: Flera timmar före ett oväder ökar jonkoncentrationen
positiva joner i luften. Denna ökning av positiva joner beror på
att positiva joner föregår väderfronter med en till
två dagar eftersom elektricitet rör sig snabbare än
luft. Det känns tryckande och luften känns dålig. Under
själva väderutbrottet, ex åska, blåst och regn
ökar kraftigt koncentrationen minusjoner i luften och plusjonerna
minskar. Luften känns då frisk och ren. Det är därför
vi kallar minusjonerna för luftens vitaminer. Ett ökande antal
forskare ser ett positivt samband mellan antalet minusjoner och en ökning
av vår syreupptagningsförmåga.
SBS (Sick Building Syndrome) och BRI (Building Related Illness)
är beteckningar för ett antal sjukdomar och tillstånd,
allergier och problem, alla orsakade av fysiska aspekter på byggnaden,
vanligen relaterade till ventilationssystemen. Även relativt låga
nivåer av föroreningar, syntetiska emissioner, mögelsporer
eller andra mikroorganismer, eller helt enkelt bristen på frisk
luft, är tillräckliga faktorer för att orsaka reaktioner
hos ett antal personer. I vissa fall kan känsliga personer bli
helt oförmögna att utföra sitt arbete. Symptomen yttrar
sig ofta i form av huvudvärk, andnings- och luftrörsproblem,
ont i halsen och irriterade trötta ögon. Mental och fysisk
trötthet, slöhet, sömnproblem, ineffektivitet och depressioner
är ökande företeelser av detta. Orsaker till dessa problem
kan ofta inte identifieras. Man tror därför att luftens samlade
koncentrationer av ackumulerade toxiner, vilken blandning det än
är, då de överstiger en viss tröskel orsakar sjukdomarna.
Detta talar för att mätningar inomhus av samlade föroreningar,
såsom en elektrojonmätning, bör tillämpas, eftersom
denna ger en samlad bedömning av mängden föroreningar.
Wallace (1991) uppskattar cancerrisken från kemikalier i bostäder,
såsom VOCs och bekämpningsmedel, till att vara lika stor
som för radon och passiv rök.
En studie i Sverige (källa: Stockholm, Arbetsmiljöfonden,
1992, 4 s., 1 ref.; Arbetsmiljöfondens sammanfattningar 1530; ISSN
0283-6718) behandlar åtgärder mot sjuka hus-syndromet. Normala
värden uppmättes på alla traditionella mätområden,
men trots detta klagade flertalet av de tusen anställda på
inomhusklimatet i den nya kirurgbyggnaden (MAS). Jonisering visade sig
klart och tydligt ge det bästa resultatet på personalens
symptom av ett antal noggrant utförda och statistiskt säkerställda
experiment. Dessa var bl a ventilation, jonisering, antistatbehandling,
befuktning och traditionella luftrenare.
Det finns tre traditionella vägar att förbättra inneluften,
källkontroll, ventilation och luftrening. Ofta är en gemensam
nämnare otillräcklig friskluft. En ökning av denna kan
i vissa fall vara tillräcklig för att avlägsna eller
spä ut föroreningarna, däremot inte jonurlakningen i
luften, som snarare förvärras vid ökad ventilation i
kanaler. I många fall räcker inte detta och blir dessutom
helt oekonomiskt. En tumregel är att varje fördubbling av
luftbytet minskar föroreningarna med 50 % vilket innebär att
det ibland är ekonomiskt omöjligt att denna väg komma
till rätta med föroreningarna. Jonbalansen kan ändå
vara fortsatt dålig eller försämras ytterligare. Ibland
är källan till problemet mikrobiologisk tillväxt i fuktiga
områden av värme- och ventilationssystemet, svamp och mögel
som både funnit organisk näring och fukt för tillväxt
och spridning. Därifrån kan det spridas giftiga ämnen,
sk mycotoxiner, VOCs (volatile organic compounds, lättflyktiga
ämnen) och mögelsporer till hela byggnaden. En av lösningarna
kan då vara att sanera och korrigera ventilationssystemet. En
annan fara med centrala ventilationssystem är att sjukdomsalstrande
bakterier och virus snabbt kan spridas i hela byggnaden. I en del nya
byggnader kan problemet vara användningen av syntetiska material,
ex isolering och mattor som utsänder kolväten eller annan
avdunstning i luften. I så fall kan man avlägsna dessa material
och ersätta med andra mindre skadliga alternativ. I vissa fall
kan luften utanför och intaget av denna orsaka problem, ex. vid
en parkeringsplats. Dessa fall representerar dålig design på
ventilationssystemet och lösningarna måste bli individuella.
Hjälpmedel med potential att lösa problemet inkluderar
användning av HEPA filter (mot damm och bioaerosoler*), aktiva
kolfilter (mot gaser), en kraftfull negativ jongenerator (mot partiklar
och aerosoler ner till 0,001 mikron och en samtidig luftvitalisering).
I städer och områden med dålig luft utomhus tränger
ändå de minsta partiklarna in trots traditionell filtrering,
och det råder underskott på negativa joner.
*(Bioaerosoler är luftburna partiklar, stora
molekyler eller flyktiga sammansättningar som lever, innehåller
organismer eller har släppts från levande organismer. Storleken
på en bioaerosolpartikel kan variera från 100 mikron ner
till 0,01 mikron. Beteendet hos bioaerosoler styrs av principerna för
gravitation, elektromagnetism, turbulens och spridning.)
Ultrafina partiklar har på senare år kommit
i fokus, såsom de mest farliga. Eftersom enbart filtrering inte
klarar så små partiklar har det utvecklats s k luftprocessorer
med en kombination av negativ jonisering och olika finfilter som klarar
extremt små partiklar, ner till 0,001 mikrometer eller 1 nanometer.
Dels så verkar joniseringen i luften till att partikelstorleken
ökar och med en speciell teknik fångas partiklarna in i luftprocessorernas
filter. Mer info om dessa finns under produkter på vår hemsida.
Negativa joner för hjärnan
Höga koncentrationer av negativa joner är nödvändiga
för hög energi och positiva stämningar.(Källa: Thayer
1996)
Marian Diamond, professor i neuroanatomi vid California University,
Berkeley, har funnit att nivåerna negativa joner är omvänt
relaterat till hjärnans nivåer av Serotonin. Negativa joner
dämpar nivån av Serotonin i hjärnan på liknande
sätt som naturligt solsken håller tillbaka melotonin. Om
man minskar luften på negativa joner ökar mängden Serotonin
i kroppen med därav följande tillstånd av dåsighet
och trötthet - inte precis vad man önskar då mental
eller fysisk kapacitet krävs. En ökning av antalet positiva
joner försämrar humöret och ökar stressen medan
motsatta förhållandet gäller vid ökning av antalet
negativa joner. Liknande resultat har uppnåtts vid ett flertal
andra studier.
Andra studier och experiment har visat att negativa joner positivt
påverkar vår förmåga att ta upp och använda
syre. Negativa joner i blodströmmarna accelererar leveransen av
syre till celler och vävnader. Positiva joner minskar leveransen
av syre och ger symptom liknande dem vid syrebrist. Samma resultat gäller
inte för alla människor, liksom i verkliga livet inte alla
människor får problem vid dålig luft, men resultaten
är tydliga och utfall på minst 50 % av försökspersonerna
är vanliga.
Negativa jongeneratorer används på vissa sjukhus för
behandling av bronkit, astma och andningsproblem, för behandling
av brännskador och för behandling av smärtor. En läkare
som behandlade brännskador fann att alla de med brännskador
som också hade andningsproblem rapporterade att jonterapin också
hjälpte dem att andas lättare. P g a detta startades forskning
vid Northeastern Hospital vid Pennsylvanias Universitetssjukhus och
vid Frankfordsjukhuset i Philadelphia. Det visade sig att 63 % av patienterna
som led av hösnuva eller bronkit astma upplevde partiell eller
total befrielse med negativ jonterapi. Ytterligare studier vid Oxfords
universitet, vid ett sjukhus i Jerusalem och andra institutioner pekar
på liknande effekter.
Experiment av Dr. Albert P. Kreuger och Dr. Richard F. Smith vid University
of California har visat hur jonisering kan påverka de som är
känsliga för luftburna allergener. I våra luftrör
sitter små flimmerhår (cilia)som rör sig med en piskliknande
rörelse ca 900 ggr per minut. Tillsammans med slem håller
de passagerna fria från damm och pollen. Då luftrörsvävnaden
utsattes för negativ jonisering fann man att flimmerhårens
rörelser ökade till ca 1200 ggr/minut. Doser med positiva
joner verkade i motsatt riktning, rörelserna minskade till 600
ggr per minut och färre, dessutom minskade produktionen av slem.
Därmed hämmas förmågan att hålla luftrören
rena. Cigarettrök hade liknande effekt, dvs minskade flimmerhårens
rörelser och tillsammans med positiva joner minskade rörelserna
betydligt snabbare än tidigare. Vilken agent i röken som minskar
rörelserna i flimmerhåren så dramatiskt vet man inte.
Vad man tror är att negativa joner ökar hastigheten hos flimmerhåren
såväl i tung rökatmosfär som i friska luften. Dr.
Kreuger förutspår att att vi en dag kommer att reglera jonnivån
inomhus på samma sätt som vi nu vill reglera temperatur och
fuktighet.
Vår anm. Det finns också forskare
som ifrågasätter ovan resultat. Dessa är i regel verksamma
inom begränsade delområden, utgör en klar minoritet,
och anför oftast principiella motargument utifrån sin disciplin.
Jonforskning med syfte att klarlägga negativa joners påverkan
på föroreningar i vår luft och dess inverkan på
oss människor kräver tvärvetenskapliga studier. Förmågan
hos negativa joner att rena inandningsluften från mikropartiklar
är emellertid helt ostridig. En fysisk lag "Bricard 1950"
bygger också på detta faktum.
Ironiskt nog har vår innemiljö idag ofta en stor brist på
negativa joner, medan positiva joner är vanligare.
Luftens kvalitet kan bedömas med en luftjonmätning,
där man med ett avancerat instrument mäter antalet positiva
och negativa joner/cm3 luft. Med denna som indikator kan man få
en bedömning av luftens kvalitet utifrån de viktigaste delarna
i en hälsosam miljö. En luftmiljö i balans får
inte vara urlakad på neg joner, eftersom gynnsamma förutsättningar
då finns för bakterier, mögelsporer, virus etc. Dessutom
drabbas vi både fysiskt och psykiskt av de skadliga effekter som
en jonurlakad miljö eller överskott av positiva joner innebär.
Bakterieeliminering: Negativ jonisering
används praktiskt för bakteriebekämpning med mycket goda
resultat. Olika studier och experiment har visat på användbarheten
i många olika situationer. Speciellt antibiotikaresistenta bakterier
är ett stort problem för sjukhus och ett ökande problem.
Staphylococcus aureus, som sprids via sår och hudkontakt, har
ökat explosionartat på vissa håll och en ökning
förväntas också i Sverige. Studier och resultat från
Makela (1979, - 5 kV) visar hur dessa bakterier reducerats kraftigt
vid luftbehandling med negativ jonisering i patientrum. Ett experiment
styrker detta ytterligare och visar ett exponentiellt bortfall av bakterier
för obehandlad luft med ca 23 % per minut, 34 % per minut för
luftbehandling med positiva joner och 78 % per minut för negativa
joner, givetvis under vissa förutsättningar. En ökad
mängd joner ökart bortfallet. Vissa resultat pekar på
att positiva joner endast inaktiverar bakterier medan negativa joner
faktiskt dödar dem. Jonalstrare används främst vid luftrening
och luftförbättring på bl a sjukhus, livsmedelsindustrier,
i lackeringsboxar, spannmålsmagasin, djuruppfödning och som
rökgasrening vid värmeverk.
Även djuren har behov av frisk ren luft.
Stall, byggnader, kraftfoder, hö och halm är bra grogrund
för mikroorganismer som bakterier, kvalster, mögelsporer etc.
Stora onödiga kostnader kan därför drabba djurägaren
i form av mediciner och veterinär om djuren blivit sjuka då
de ätit av dåligt hö eller kraftfoder. Man har därför
i allt större omfattning installerat jonalstrare i nära anslutning
till där djuret vistas, dels av ovan skäl, dels av skäl
att djurets allmänkondition kan förbättras, ökad
syreupptagning etc. Ofta är det luktproblem från mikrorganismers
aktiviteter, ex ammoniak kan bli besvärande. Bipolär jonisering
brukar lösa sådana problem.
Ett flertal studier kan visa på effektiviteten av negativ jonisering
för kontroll av bakterier hos djurbesättningar, publicerade
i Journal Of Food Protection den 10 maj, 2000. T ex har ARS ( United
States Departmen of Agricultural Research Service) utfört studier
för att mäta effekten av kraftig negativ jonisering på
aerosoler som innehåller bakterier av Salmonella Enteridis. Resultaten
indikerade att höga doser negativa luftjoner faktiskt dödar
dessa organismer och samtidigt medför en betydande reducering av
luftburet damm. Många av våra mest kända travtränare
har t ex negativa jonisatorer installerade i sina tävlingshästars
bås.
Radon - en mycket allvarlig
risk
Radon är en produkt av sönderfallande Uranium-238, vilken
är den mest förekommande isotopen av uran. Den är särskilt
vanlig i granit men finns praktiskt taget överallt. Halveringstiden
är mycket lång för Uranium 238 (ca 4.5 miljarder år).
Halveringstiden för radon däremot är relativt kort
(ca 3.8 dagar). Radon är en färglös, luktfri gas, som
kan sippra genom jorden och byggnadens grund till källare eller
bottenplan (sprickor eller öppningar, rörgenomföringar
etc. bidrar till detta). Bland de produkter som bildas genom sönderfallet
finns metallpartiklar, främst polonium-218 och bly-214. Dessa absorberas
till stor del av små dammpartiklar i luften, bildar positivt
laddade joner, ackumuleras inomhus, inandas och fastnar djupt ner
i lungorna. Där fortsätter sönderfallet genom alfastrålning
som har potential att skada DNA och celler. Genom sitt begränsade
strålningsområde lokaliseras skadan till lungorna och bidrar
till den efter cigarettrökning största lungcancerorsaken.
Gränsvärdet i Sverige för radon (200 Bq/m3) i luften
i bostäder är relativt högt ur risksynpunkt, ca 8 gånger
högre än den bakgrundsnivå som normalt finns i luften.
I byggnader med eget källvatten kan radon komma ut i luften då
man duschar, tvättar kläder eller diskar. Denna delen beräknas
bara utgöra ca 5 % av radonhalten i luften. Radon kan stråla
ut från jord, sten, vatten och byggnadsmaterial. Problemet är
att radongasen kan ackumuleras inomhus till nivåer som är
direkt skadliga för människan. Forskning har visat att nivåer
över 148 Bq/m3 är farliga och kräver åtgärder
för att reducera radonhalten. En sen studie, den s k IOWA-studien,
finansierad av EPA, pekar på att 15 års exponering för
radonnivåer på 148Bq/m3 ökar risken för lungcancer
med 50 %. 148Bq/m3 är gränsvärdet i USA. Risken att drabbas
av lungcancer vid denna nivå är ca 1 på 100 under en
livstid. Risken ökar med de högre svenska gränsvärdena
som ju är på 200 Bq/m3.
Metoder för att reducera radonföroreningar inomhus:
1. Hindra den från att komma in. Täta alla sprickor. (Det
finns väggbeklädnad och speciella sealers som kan strykas
på betong.
2. Ventilera ut luften.
3. Negativ jonisering med högeffektiva partikelfilter ( Luftprocessorer
CC220, WM110) minskar koncentrationen av radons dotterprodukter från
luften. Vid höga mängder radondöttrar, t ex över
1 000 Bq/m3 är det otillräckligt med negativ jonisering och
enkla ventilationslösningar. Då krävs mera omfattande
åtgärder.
Ovan redovisar utdrag ur olika forskningsresultat och tidskrifter.
Skulle felaktigheter ha smugit sig in är vi tacksamma för
korrigering.
Inni Powerflex
Home