Luften vi andas är avgörande för hur vi mår

Biocida effekter av luftens laddningar:

De flesta forskare är överens om att negativa joner spelar en roll i kontrollen av mikroorganismer och spridningen av infektioner:

1. Joner reducerar nivån luftburna mikroorganismer och rengör luften genom en form av elektrostatisk precipitation. Detta är ett faktum och det finns därför inga argument emot att infektioner och smittspridning reduceras som en följd av detta.

2. Kolonier av svamp, jäst och mögel som exponeras för höga koncentrationer negativa joner överlever inte. De reduceras till en svart massa som har gett fog för hypotesen att negativa joner orsakar nedbrytning av mikrorganismernas cellväggar. Det är ett faktum att elektriska laddningar kontrollerar vätskeflöden i genomträngliga membran, så att höga laddningar på utsidan kan orsaka läckage av cellvätskor.

3. Det har noterats att genom negativa joners påverkan på vatten produceras en mild väteperoxid lösning, dvs. ett milt blekmedel vilket samtidigt är den mest effektiva kemiska sterilisering som vetenskapen känner till. Från följande ekvation,

O2- + 2HO2 = H2O22 + 2 OH-

neg. jon + vatten = hydrogen peroxide + hydroxyl anion

Hur luftens laddningar/energi renar luften, skapas och påverkas:

Luften inomhus är ofta urlakad på negativa joner i nivå med förorenade trafikcentra i urbana områden. Det beror bl a på att föroreningar urlakar luften på joner. Föroreningarna kan delas in i mikro och makropartiklar, av vilka de första gör mest skada. De kan dels förbli svävande i luften en längre tid, dels kan de tränga djupt ner i lungorna. Många kan orsaka bestående problem för känsliga personer, många kan vara farliga (asbest, cancerogena kolväten, allergener etc.). De större partiklarna filtreras bort vid inandningen eller faller spontant till marken/golvet p g a sin större tyngd. De större sprids inte heller långa distanser genom luftrörelserna utan har en mera kortvarig lokal verkan och risk. Praktiskt taget alla föroreningar i luften har en positiv laddning, medan negativa joner har en negativ laddning. De olika laddningarna attraherar varandra. Då det finns en hög koncentration negativa små joner i luften dras dessa till partiklar som svävar i luften i stora antal och som vi annars andas in. Då partiklarna blir alltför tunga faller de ur luften, eller dras till positivt laddade ytor. På så sätt hindras giftiga partiklar från att nå våra andningsorgan och från att skapa andnings- och andra hälsoproblem. Praktiskt taget alla ytor i bostäder och kontor, väggar, golv etc är positivt statiskt laddade och knutna till jordens potential. Då luften är rik på positivt laddade föroreningar blir dessa hängande i luften, stöts ifrån varandra och från väggar och golv då ju dessa också är positivt laddade. Då luften laddas med en negativ jongenerator attraheras de positivt laddade och neutrala föroreningarna och dras till negativa joner, byter tecken till minusladdning, ansamlas/sedimenteras/ precipiteras till positivt laddade ytor i omgivningen och försvinner ur inandningsluften. Denna process beror dels på gravitationskrafter, dels på elektriska krafter, t ex frånstötningsmekanismer vid ett överskott av negativa joner i luften, vilket sprider aerosoler till avlägsna ytor. Laddade aerosoler attraheras också av laddade (eller ledande) ytor, vilket leder till en ökad deponering. Negativ jonisering är effektivast på att eliminera de skadliga minsta nano- och mikropartiklar som annars svävar i luften under lång tid, framför allt de i storleksordningen 0,02µm till 2µm (främst PM 1), dvs de storlekar som filtreringstekniska lösningar har svårt för att klara av. Negativ jonteknik är därför ett komplement till befintlig ventilation.

Anm. Varje hem har redan idag en liten naturlig jongenerator, nämligen duschen, där ett stort antal negativa joner produceras då man duschar. Vi har mätt dessa till ungefär 10 000 neg joner/cm3 luft. Vattendroppars splittring innebär att elektroner frigörs och bildar negativa joner i kontakt med syret i luften. Vattnets massa får då en positiv laddning. Detta upptäcktes av Lenard (1915) och kallas för Lenard-effekten. Man fick här en förklaring till den uppfriskande och stärkande rena luften som påträffas invid ex. ett vattenfall, eller efter ett regn. I naturen renas luften på liknande sätt, som i duschen, vid nederbörd och då elektroner frigörs.

Joner klassificeras på två sätt, dels genom sin elektriska laddning (polaritet), men också genom sin storlek. Små joner består av några få molekyler och är mellan 0,0001 och 0,003 mikron i diameter. Stora joner är många gånger större och kan bli upp till 0,01 mikron. En liten jon har en hög rörlighet. Den är ca 5000 gånger snabbare är en stor jon. Det finns en annan fysisk skillnad mellan stora och små joner. Om en liten jon neutraliseras så medför detta att molekylerna som hållits samman av laddningen separeras utan att lämna något spår av den ursprungliga sammansättningen. Om en stor jon förlorar sin laddning så fortsätter den att existera som en oladdad partikel. I ren luft kan en liten jon existera upp till några minuter, i förorenad luft räknas tiden i sekunder eftersom den kolliderar med partiklar i luften och neutraliseras. Varje minskning av antalet små joner motsvaras av en ökad mängd stora joner.

Det är väl känt att växter, träd, aktiva jordar och radioaktiva substanser producerar joner. Som vanligt är skogen och naturen särskilt viktig i det här fallet eftersom den genererar en hel del negativa joner. I frisk lantluft finns det ca 2000-4000 negativa joner per cm3 luft. I naturen är fördelningen i snitt 4 negativa joner på 5 positiva joner. I skogen, i närheten av mindre tätorter (ex. i Kronobergs län) har uppmätts en fördelning av 5 neg joner på 4 pos joner (Totalt ca 2500 joner). I tätorter och i slutna utrymmen (inomhus) är fördelningen en helt annan, en markant brist på negativa joner och ibland inga alls. Forskare har visat att de flesta av oss som bor, arbetar och reser i slutna utrymmen lider av någon grad av negativ jonsvält eller av för höga positiva jonhalter. Fordon har sämsta tänkbara arbets- och vistelsemiljö. Höga koncentrationer av negativa joner och ren frisk luft märker man efter ett åskregn. Platser rika på negativa joner är bergsområden, skogar, nära vattenfall (Vid Yosemite Falls, USA har uppmätts upp till 100 000 tals negativa joner/cm3 luft) och floder. Förklaringen är att luft som är naturligt renad från föroreningar, är frisk och rik på negativa joner. Man skulle kunna kalla dem för luftens vitaminer, eftersom man känner sig frisk och vitaliserad på sådana platser. Vi andas in ca 22 000 gånger på en dag och får in upp till ca 70 000 föroreningar i varje andetag, minst. Vi tar alltså in minst 10 000 liter luft dagligen. Det kan alltså finnas god anledning att förbättra luften inomhus.

Människan påverkar det naturliga tillståndet vilket innebär stora obalanser i jonfördelningen. Många mänskliga aktiviteter producerar positiva joner. Tunga positiva joner ackumuleras i stängda utrymmen såsom kontor och butiker, speciellt under affärstimmar då koldioxiden ökar. Byggnader med centralvärme och luftkonditionering urlakar luften på joner, främst negativa joner och skapar överskott av pos joner. Positiva joner skapas bl a genom friktion då luft strömmar genom ventilationssystemen. Hetta eller värme från vilken värmekälla som helst, en ugn, centralvärme, dator, belysning, etc. är rika källor till ökningen av positiva joner. Bilar och andra fordon med metallytor, värme och ventilationssystem minskar mängden negativa joner och ökar positiva joner. Delar av rökningens skador är att röken minskar förekomsten av negativa joner och därigenom reduceras den naturliga motståndskraften. Negativa joners zig-zag liknande rörelsemönster överför deras laddning till bakterier, damm, rökpartiklar, vattendroppar och andra partiklar så en ansamling sker och i huvudsak faller de sedan till golvet eller rör sig i luftens elektriska fält. Flera faktorer påverkar partiklars rörelser i luften. Därmed renas luften utomhus, vid sidan av den utspädning som normalt sker. Ett flertal studier har pekat på att rik tillgång på negativa joner förbättrar den mentala och fysiska hälsan och motståndskraften mot sjukdomar, den mentala kapaciteten och uthålligheten ökar, man mår bättre och blir mera kreativ. Positiva joner däremot är oftast förknippade med andra, mindre angenäma fenomen. De associeras med negativa stämningar, försämrad reaktionsförmåga, ökad trötthet, sämre allmänförmåga, avtagande uppmärksamhet och minskad social förmåga.

Epidemiologiska data visar att även mindre positiva jonökningar under väderomkastningar associeras med ökande antal olyckor inom industrin och på vägarna, självmord och brott, depressioner, irritation och interferens med det centrala nervsystemets funktioner.

Ett exempel på hur vi själva kan känna påverkan av luften: Flera timmar före ett oväder ökar jonkoncentrationen positiva joner i luften. Denna ökning av positiva joner beror på att positiva joner föregår väderfronter med en till två dagar eftersom elektricitet rör sig snabbare än luft. Det känns tryckande och luften känns dålig. Under själva väderutbrottet, ex åska, blåst och regn ökar kraftigt koncentrationen minusjoner i luften och plusjonerna minskar. Luften känns då frisk och ren. Det är därför vi kallar minusjonerna för luftens vitaminer. Ett ökande antal forskare ser ett positivt samband mellan antalet minusjoner och en ökning av vår syreupptagningsförmåga.

SBS (Sick Building Syndrome) och BRI (Building Related Illness) är beteckningar för ett antal sjukdomar och tillstånd, allergier och problem, alla orsakade av fysiska aspekter på byggnaden, vanligen relaterade till ventilationssystemen. Även relativt låga nivåer av föroreningar, syntetiska emissioner, mögelsporer eller andra mikroorganismer, eller helt enkelt bristen på frisk luft, är tillräckliga faktorer för att orsaka reaktioner hos ett antal personer. I vissa fall kan känsliga personer bli helt oförmögna att utföra sitt arbete. Symptomen yttrar sig ofta i form av huvudvärk, andnings- och luftrörsproblem, ont i halsen och irriterade trötta ögon. Mental och fysisk trötthet, slöhet, sömnproblem, ineffektivitet och depressioner är ökande företeelser av detta. Orsaker till dessa problem kan ofta inte identifieras. Man tror därför att luftens samlade koncentrationer av ackumulerade toxiner, vilken blandning det än är, då de överstiger en viss tröskel orsakar sjukdomarna. Detta talar för att mätningar inomhus av samlade föroreningar, såsom en elektrojonmätning, bör tillämpas, eftersom denna ger en samlad bedömning av mängden föroreningar. Wallace (1991) uppskattar cancerrisken från kemikalier i bostäder, såsom VOCs och bekämpningsmedel, till att vara lika stor som för radon och passiv rök.

En studie i Sverige (källa: Stockholm, Arbetsmiljöfonden, 1992, 4 s., 1 ref.; Arbetsmiljöfondens sammanfattningar 1530; ISSN 0283-6718) behandlar åtgärder mot sjuka hus-syndromet. Normala värden uppmättes på alla traditionella mätområden, men trots detta klagade flertalet av de tusen anställda på inomhusklimatet i den nya kirurgbyggnaden (MAS). Jonisering visade sig klart och tydligt ge det bästa resultatet på personalens symptom av ett antal noggrant utförda och statistiskt säkerställda experiment. Dessa var bl a ventilation, jonisering, antistatbehandling, befuktning och traditionella luftrenare.

Det finns tre traditionella vägar att förbättra inneluften, källkontroll, ventilation och luftrening. Ofta är en gemensam nämnare otillräcklig friskluft. En ökning av denna kan i vissa fall vara tillräcklig för att avlägsna eller spä ut föroreningarna, däremot inte jonurlakningen i luften, som snarare förvärras vid ökad ventilation i kanaler. I många fall räcker inte detta och blir dessutom helt oekonomiskt. En tumregel är att varje fördubbling av luftbytet minskar föroreningarna med 50 % vilket innebär att det ibland är ekonomiskt omöjligt att denna väg komma till rätta med föroreningarna. Jonbalansen kan ändå vara fortsatt dålig eller försämras ytterligare. Ibland är källan till problemet mikrobiologisk tillväxt i fuktiga områden av värme- och ventilationssystemet, svamp och mögel som både funnit organisk näring och fukt för tillväxt och spridning. Därifrån kan det spridas giftiga ämnen, sk mycotoxiner, VOCs (volatile organic compounds, lättflyktiga ämnen) och mögelsporer till hela byggnaden. En av lösningarna kan då vara att sanera och korrigera ventilationssystemet. En annan fara med centrala ventilationssystem är att sjukdomsalstrande bakterier och virus snabbt kan spridas i hela byggnaden. I en del nya byggnader kan problemet vara användningen av syntetiska material, ex isolering och mattor som utsänder kolväten eller annan avdunstning i luften. I så fall kan man avlägsna dessa material och ersätta med andra mindre skadliga alternativ. I vissa fall kan luften utanför och intaget av denna orsaka problem, ex. vid en parkeringsplats. Dessa fall representerar dålig design på ventilationssystemet och lösningarna måste bli individuella.

Hjälpmedel med potential att lösa problemet inkluderar användning av HEPA filter (mot damm och bioaerosoler*), aktiva kolfilter (mot gaser), en kraftfull negativ jongenerator (mot partiklar och aerosoler ner till 0,001 mikron och en samtidig luftvitalisering). I städer och områden med dålig luft utomhus tränger ändå de minsta partiklarna in trots traditionell filtrering, och det råder underskott på negativa joner.

*(Bioaerosoler är luftburna partiklar, stora molekyler eller flyktiga sammansättningar som lever, innehåller organismer eller har släppts från levande organismer. Storleken på en bioaerosolpartikel kan variera från 100 mikron ner till 0,01 mikron. Beteendet hos bioaerosoler styrs av principerna för gravitation, elektromagnetism, turbulens och spridning.)

Ultrafina partiklar har på senare år kommit i fokus, såsom de mest farliga. Eftersom enbart filtrering inte klarar så små partiklar har det utvecklats s k luftprocessorer med en kombination av negativ jonisering och olika finfilter som klarar extremt små partiklar, ner till 0,001 mikrometer eller 1 nanometer. Dels så verkar joniseringen i luften till att partikelstorleken ökar och med en speciell teknik fångas partiklarna in i luftprocessorernas filter. Mer info om dessa finns under produkter på vår hemsida.

Negativa joner för hjärnan

Höga koncentrationer av negativa joner är nödvändiga för hög energi och positiva stämningar.(Källa: Thayer 1996)

Marian Diamond, professor i neuroanatomi vid California University, Berkeley, har funnit att nivåerna negativa joner är omvänt relaterat till hjärnans nivåer av Serotonin. Negativa joner dämpar nivån av Serotonin i hjärnan på liknande sätt som naturligt solsken håller tillbaka melotonin. Om man minskar luften på negativa joner ökar mängden Serotonin i kroppen med därav följande tillstånd av dåsighet och trötthet - inte precis vad man önskar då mental eller fysisk kapacitet krävs. En ökning av antalet positiva joner försämrar humöret och ökar stressen medan motsatta förhållandet gäller vid ökning av antalet negativa joner. Liknande resultat har uppnåtts vid ett flertal andra studier.

Andra studier och experiment har visat att negativa joner positivt påverkar vår förmåga att ta upp och använda syre. Negativa joner i blodströmmarna accelererar leveransen av syre till celler och vävnader. Positiva joner minskar leveransen av syre och ger symptom liknande dem vid syrebrist. Samma resultat gäller inte för alla människor, liksom i verkliga livet inte alla människor får problem vid dålig luft, men resultaten är tydliga och utfall på minst 50 % av försökspersonerna är vanliga.

Negativa jongeneratorer används på vissa sjukhus för behandling av bronkit, astma och andningsproblem, för behandling av brännskador och för behandling av smärtor. En läkare som behandlade brännskador fann att alla de med brännskador som också hade andningsproblem rapporterade att jonterapin också hjälpte dem att andas lättare. P g a detta startades forskning vid Northeastern Hospital vid Pennsylvanias Universitetssjukhus och vid Frankfordsjukhuset i Philadelphia. Det visade sig att 63 % av patienterna som led av hösnuva eller bronkit astma upplevde partiell eller total befrielse med negativ jonterapi. Ytterligare studier vid Oxfords universitet, vid ett sjukhus i Jerusalem och andra institutioner pekar på liknande effekter.

Experiment av Dr. Albert P. Kreuger och Dr. Richard F. Smith vid University of California har visat hur jonisering kan påverka de som är känsliga för luftburna allergener. I våra luftrör sitter små flimmerhår (cilia)som rör sig med en piskliknande rörelse ca 900 ggr per minut. Tillsammans med slem håller de passagerna fria från damm och pollen. Då luftrörsvävnaden utsattes för negativ jonisering fann man att flimmerhårens rörelser ökade till ca 1200 ggr/minut. Doser med positiva joner verkade i motsatt riktning, rörelserna minskade till 600 ggr per minut och färre, dessutom minskade produktionen av slem. Därmed hämmas förmågan att hålla luftrören rena. Cigarettrök hade liknande effekt, dvs minskade flimmerhårens rörelser och tillsammans med positiva joner minskade rörelserna betydligt snabbare än tidigare. Vilken agent i röken som minskar rörelserna i flimmerhåren så dramatiskt vet man inte. Vad man tror är att negativa joner ökar hastigheten hos flimmerhåren såväl i tung rökatmosfär som i friska luften. Dr. Kreuger förutspår att att vi en dag kommer att reglera jonnivån inomhus på samma sätt som vi nu vill reglera temperatur och fuktighet.

Vår anm. Det finns också forskare som ifrågasätter ovan resultat. Dessa är i regel verksamma inom begränsade delområden, utgör en klar minoritet, och anför oftast principiella motargument utifrån sin disciplin. Jonforskning med syfte att klarlägga negativa joners påverkan på föroreningar i vår luft och dess inverkan på oss människor kräver tvärvetenskapliga studier. Förmågan hos negativa joner att rena inandningsluften från mikropartiklar är emellertid helt ostridig. En fysisk lag "Bricard 1950" bygger också på detta faktum.

Ironiskt nog har vår innemiljö idag ofta en stor brist på negativa joner, medan positiva joner är vanligare.

Luftens kvalitet kan bedömas med en luftjonmätning, där man med ett avancerat instrument mäter antalet positiva och negativa joner/cm3 luft. Med denna som indikator kan man få en bedömning av luftens kvalitet utifrån de viktigaste delarna i en hälsosam miljö. En luftmiljö i balans får inte vara urlakad på neg joner, eftersom gynnsamma förutsättningar då finns för bakterier, mögelsporer, virus etc. Dessutom drabbas vi både fysiskt och psykiskt av de skadliga effekter som en jonurlakad miljö eller överskott av positiva joner innebär.

Bakterieeliminering: Negativ jonisering används praktiskt för bakteriebekämpning med mycket goda resultat. Olika studier och experiment har visat på användbarheten i många olika situationer. Speciellt antibiotikaresistenta bakterier är ett stort problem för sjukhus och ett ökande problem. Staphylococcus aureus, som sprids via sår och hudkontakt, har ökat explosionartat på vissa håll och en ökning förväntas också i Sverige. Studier och resultat från Makela (1979, - 5 kV) visar hur dessa bakterier reducerats kraftigt vid luftbehandling med negativ jonisering i patientrum. Ett experiment styrker detta ytterligare och visar ett exponentiellt bortfall av bakterier för obehandlad luft med ca 23 % per minut, 34 % per minut för luftbehandling med positiva joner och 78 % per minut för negativa joner, givetvis under vissa förutsättningar. En ökad mängd joner ökart bortfallet. Vissa resultat pekar på att positiva joner endast inaktiverar bakterier medan negativa joner faktiskt dödar dem. Jonalstrare används främst vid luftrening och luftförbättring på bl a sjukhus, livsmedelsindustrier, i lackeringsboxar, spannmålsmagasin, djuruppfödning och som rökgasrening vid värmeverk.

Även djuren har behov av frisk ren luft. Stall, byggnader, kraftfoder, hö och halm är bra grogrund för mikroorganismer som bakterier, kvalster, mögelsporer etc. Stora onödiga kostnader kan därför drabba djurägaren i form av mediciner och veterinär om djuren blivit sjuka då de ätit av dåligt hö eller kraftfoder. Man har därför i allt större omfattning installerat jonalstrare i nära anslutning till där djuret vistas, dels av ovan skäl, dels av skäl att djurets allmänkondition kan förbättras, ökad syreupptagning etc. Ofta är det luktproblem från mikrorganismers aktiviteter, ex ammoniak kan bli besvärande. Bipolär jonisering brukar lösa sådana problem.

Ett flertal studier kan visa på effektiviteten av negativ jonisering för kontroll av bakterier hos djurbesättningar, publicerade i Journal Of Food Protection den 10 maj, 2000. T ex har ARS ( United States Departmen of Agricultural Research Service) utfört studier för att mäta effekten av kraftig negativ jonisering på aerosoler som innehåller bakterier av Salmonella Enteridis. Resultaten indikerade att höga doser negativa luftjoner faktiskt dödar dessa organismer och samtidigt medför en betydande reducering av luftburet damm. Många av våra mest kända travtränare har t ex negativa jonisatorer installerade i sina tävlingshästars bås.

Radon - en mycket allvarlig risk

Radon är en produkt av sönderfallande Uranium-238, vilken är den mest förekommande isotopen av uran. Den är särskilt vanlig i granit men finns praktiskt taget överallt. Halveringstiden är mycket lång för Uranium 238 (ca 4.5 miljarder år). Halveringstiden för radon däremot är relativt kort (ca 3.8 dagar). Radon är en färglös, luktfri gas, som kan sippra genom jorden och byggnadens grund till källare eller bottenplan (sprickor eller öppningar, rörgenomföringar etc. bidrar till detta). Bland de produkter som bildas genom sönderfallet finns metallpartiklar, främst polonium-218 och bly-214. Dessa absorberas till stor del av små dammpartiklar i luften, bildar positivt laddade joner, ackumuleras inomhus, inandas och fastnar djupt ner i lungorna. Där fortsätter sönderfallet genom alfastrålning som har potential att skada DNA och celler. Genom sitt begränsade strålningsområde lokaliseras skadan till lungorna och bidrar till den efter cigarettrökning största lungcancerorsaken. Gränsvärdet i Sverige för radon (200 Bq/m3) i luften i bostäder är relativt högt ur risksynpunkt, ca 8 gånger högre än den bakgrundsnivå som normalt finns i luften. I byggnader med eget källvatten kan radon komma ut i luften då man duschar, tvättar kläder eller diskar. Denna delen beräknas bara utgöra ca 5 % av radonhalten i luften. Radon kan stråla ut från jord, sten, vatten och byggnadsmaterial. Problemet är att radongasen kan ackumuleras inomhus till nivåer som är direkt skadliga för människan. Forskning har visat att nivåer över 148 Bq/m3 är farliga och kräver åtgärder för att reducera radonhalten. En sen studie, den s k IOWA-studien, finansierad av EPA, pekar på att 15 års exponering för radonnivåer på 148Bq/m3 ökar risken för lungcancer med 50 %. 148Bq/m3 är gränsvärdet i USA. Risken att drabbas av lungcancer vid denna nivå är ca 1 på 100 under en livstid. Risken ökar med de högre svenska gränsvärdena som ju är på 200 Bq/m3.

Metoder för att reducera radonföroreningar inomhus:

1. Hindra den från att komma in. Täta alla sprickor. (Det finns väggbeklädnad och speciella sealers som kan strykas på betong.

2. Ventilera ut luften.

3. Negativ jonisering med högeffektiva partikelfilter ( Luftprocessorer CC220, WM110) minskar koncentrationen av radons dotterprodukter från luften. Vid höga mängder radondöttrar, t ex över 1 000 Bq/m3 är det otillräckligt med negativ jonisering och enkla ventilationslösningar. Då krävs mera omfattande åtgärder.

Ovan redovisar utdrag ur olika forskningsresultat och tidskrifter. Skulle felaktigheter ha smugit sig in är vi tacksamma för korrigering.

Inni Powerflex

Home