Arbetsmiljöns luftproblem, en onödig
och improduktiv kostnad!
Bland andra följande parametrar regleras i Arbetsmiljöverkets
och Boverkets rekommenderade riktvärden:
Temperaturen ska ligga mellan 20 - 24 (°C).
Koldioxidhalten i luften får bara tillfälligtvis överstiga
1000 ppm.
Lufthastigheten ska inte överstiga 0,15 m/s (Drag).
Tilluften ska vara minst 7 l/s och person.
Ventilationseffekten ska vara god (Uppfylls normalt om luftutbyteseffektiviteten
är minst 40 %).
Fuktighetshalter är mera allmänt hållna. Enligt amerikansk
standard, ASHRAE, ska den relativa fukthalten på vintern ligga
på ca 35 %, och på sommaren ca 50 %. Nivåer under
25 % associeras med en mängd olika besvär och nivåer
över 60 % kan resultera i kondens inomhus och utveckling av mögel
och svamp med åtföljande besvär.
Parametrar som inte är reglerade, men som påverkar hälsotillstånd
inomhus, är mängd, storlek och fördelning av laddningar
i luften (plus o minusladdade små joner), mängden damm/partiklar,
mängden VOC (flyktiga organiska sammansättningar), statiska
laddningar. När vi studerar en arbetsmiljös problem mäter
vi ofta dessa variabler.
Vi mäter då, förutom ovan parametrar, även
elektromagnetiska och elektriska fält, statiska laddningar mm.
Nedan redogörs för en del vanliga
problemsituationer, som kan lösas med modern luftbehandlingsteknik:
En sjuk byggnad (SBS)
Ett modernt problem............sjuka hus (kontor, bostäder,
offentliga lokaler etc.)
Om kontorsluften vi andas vore lika synlig som maten vi äter skulle
vi strypa den snabbt. Många gör det. Astma, bronkit, hösnuva,
katarr, rinitis, sinusitis, emfysem - alla ökar i av människan
skapade innemiljöer. Trots att WHO formellt har erkänt "Sick
Buildning Syndrome" som ett genuint sjukdomstillstånd är
det få människor som undersöker orsakena eller uppskattar
kostnaderna. Så länge orsakerna förblir osynliga fortsätter
problemet att ignoreras.
Kontor orsakar inte bara andningsproblem. Huvudvärk, migrän,
lättretlighet, ängslan - en hel skala stressrelaterade tillstånd
- är också ökande. Detsamma gäller också
kontorsepidemier; hosta, förkylning, influensa som gör sina
ronder, underminerar prestationer, produktivitet och lönsamhet.
Ont i ögonen, hudutslag och allergier ökar. Sjukfrånvaron
stiger i höjden. Personalomsättningen stiger. Kundservicen
blir lidande. Problemet är globalt, men värst i länder
med välisolerade hus och växlande årstider.
Hälsa på arbetsplatsen är ingen lyx. Att ignorera detta
kan underminera en annars frisk organisation. Så vad är orsakena
till dessa vitt skilda problem?
Orsakerna.....'en giftig cocktail'
Mikrorganismer, kolväten, giftig rök och fotokemisk smog
- är alla embryon eller antagonister som underminerar personalens
hälsa, agerar lömskt och bryter ner humör och effektivitet.
Osynliga elektrostatiska fält från dataskärmar och mattor
orsakar hudutslag och ögonirritation, migrän, och till och
med astma.... Trött och förorenad luft för med sig en
mängd partiklar, gaser och mikroorganismer från gatan in
i byggnaden; tvärs igenom kontoren till människorna. Från
effektivitet till slöhet, hälsa till sjukdom. Planerade aktiviteter
avbryts.
Partikelföroreningar
Vad är partikelföroreningar?
Partikelföroreningar är en kombination av två faktorer;
en ökning av luftburna partiklar och en medföljande minskning
av nödvändiga naturliga joner.
Luftföroreningar inomhus är en oundviklig konsekvens av koncentrerad
mänsklig aktivitet i en modern konstgjord omgivning. Människan
tappar ca 2 kg hudvävnad årligen samt fiber och damm från
kläder, smuts från skor, matrester, hår och utandningsluft.
Kontorsaktiviteter genererar enorma mängder pappersdamm, tonerpulver,
matt- och textilfiber. Sedan tillkommer rök och ångor från
färger, plaster, lim och laminat, samt mängder av levande
mikroorganismer som omger människan - svamp, mögel, jäst,
svampsporer, bakterier, virus och dammkvalster. Eftersom ventilationssystem
är utformade för att skydda mot vädrets nackdelar och
undvika drag blir innemiljön aldrig riktigt renspolad. Nivåerna
av föroreningar växer och växer, oundvikligen, dag för
dag....
Föroreningar inomhus börjar ofta med föroreningar utomhus.
Rök, avgaser och partiklar i stadsluft dras oundvikligen in genom
ventilationssystem och distribueras som inandningsluft i hela byggnaden.
Men det slutar inte där. Dessa luftburna partiklar förstör
de flesta naturliga joner. Ventilationsrör och ventiler tar bort
resterande. Inandningsluften anländer ofta till arbetsplatsen utan
joner, utan vitalitet och utan liv, och den kan inte bli bättre
av sig själv.
Faktiskt blir den sämre. Nya studier pekar på att många
organiska förorenade partiklar sönderfaller, i närvaro
av elektriska och elektromagnetiska fält, i positivt laddade, magnetiserade
submikroskopiska kolpartiklar. Vid inandning är dessa partiklar
tillräckligt små för att passera vårt naturliga
andningsförsvar, genom lungans permeabla väggar och till blodet,
där de fastnar på syretransporterande röda blodkroppar.
Den magnetiska laddningen hindrar korrekt funktion hos blodkropparna
som inte bara misslyckas med att släppa sin syrelast vid destinationen,
utan också misslyckas med att föra tillbaka koldioxiden till
lungorna. Detta medför stresss på hjärt-/kärl-
och andningssystem och kan vara orsak till de nyligen rapporterade ökningarna
i cirkulationsproblem och blodproppar bland stillasittande kontorsanställda
och flygpassagerare. I socialstyrelsens miljöhälsorapport
2001 hänvisas till tre studier från USA och hur långvarig
partikelexponering påverkar risken att dö vid en viss ålder.
De sammanvägda resultaten för risken att dö vid en viss
ålder om partikelnivån ökar med 10 µg/m3 (PM2,5)
skattas till att öka med 5,7 %.
Vilka effekter har detta på arbetsplatsen?
Slöhet/ökad felfekvens/irritation/intolerans/ängslan/depression/huvudvärk
och migrän/andningsproblem/illamåemde/yrsel/allergier/utslag/frånvaro/försämrad
laganda, kreativitet, motivation.
Mikrobiella föroreningar
Jäst, mögel, svampsporer, bakterier och virus som cirkulerar
i luften är naturligtvis helt normalt. Det är bara när
nivåerna eskalerar p g a brister i ventilationen, ett övermått
av föda, eller ideala klimatvillkor, som antalet kan överskrida
den nivå som vårt immunsystem är kapabelt att klara
av.
Vilka effekter för detta med sig?
De kan sammanfattas i ett ord - sjukdomar.
Den årliga kontorsepidemin är ett faktum i modern tid, vare
sig det är förkylning, hosta eller influensa.
Elektrostatiska föroreningar
Vad är en elektrostatisk förorening?
Statisk elektricitet är helt enkelt en elektrisk laddning på
en yta, orsakad av ett överskott eller underskott av (negativt
laddade) elektroner. Den skiljer sig från elektrisk ström
genom att den inte strömmar.... den är statisk. Helt korrekt
definieras den som en förorening, eftersom den inverkar ogynnsamt
på vår hälsa, komfort och prestationer.
Många VDUs har en hög positiv statisk laddning på
skärmarna, som drar till sig negativt laddade partiklar - därav
dammet på skärmen. De drar också till sig negativt
laddade joner från luften och neutraliserar dessa. Och inte nog
med det. Eftersom lika laddningar stöter bort varandra, så
böjs en kontinuerlig ström av positivt laddade partiklar och
positiva joner av i riktning mot operatören. Resultatet kan avläsas
genom att dataoperatörer ofta drabbas av huvudvärk, inflammerade
ögon och hudutslag.

Negativ jonisering som är anpassad till VDUs ändrar skärmens
laddning till negativ och hela dynamiken förändras; operatören
kan njuta av en stimulerande atmosfär som är rik på
negativa joner medan de positiva jonerna är neutraliserade.

Statisk elektricitet uppkommer normalt som en följd av att olika
material utsätts för friktion, ex plastsulade skor som går
över en syntetisk matta. Katodstrålrör (som används
i TV och vissa VDUs) bär på höga nivåer statisk
elektricitet från de inre elektronaktiviteter som genererar bilden.
Den naturliga fuktighetshalten i luften ger ett ledande lager som konstant
tillåter statisk elektricitet att läcka iväg. I torra
atmosfärer blir statiskhet mera uppenbar. Externa temperaturer
under noll fryser fuktigheten i luften. Uppvärmd inomhusluft kan
också visa extremt låg fuktnivå. Genom att höja
fuktighetshalten artificiellt kan statiska problem lindras men man måste
vara noga med att inte försämra personalens hälsa och
komfort genom att överkompensera. Artificiellt höjda fuktnivåer
är ofta associerade med ökade sjukdomar, huvudvärk och
obekvämlighet.
Vilka effekter har då statisk elektricitet?
Utöver det fientliga mikroklimatet nära många VDUs,
kan statisk elektricitet orsaka stor skada och obehag, som kan sammanfattas
i följande rubriker:
- Brand och explosioner
- Skada och interferens med elektroniska komponenter
- Stötar
- Hälsa: Elektrostatiska laddningar genererar
ofta positiva joner. Positiva joner leder till slöhet, koncentrationssvårigheter,
irritation, dålig hälsa och lägre produktivitet.
- Operationsmässiga: Ex körbarhetsproblem
i produktionen, d v s produktionsstörningar som medför minskad
produktionskapacitet, kvalitetsproblem som har med att damm och smutsfastnar
och kanske ger sämre slutprodukt, förpackningsproblem etc.
Jonisering kan användas för att eliminera eller hindra att
laddningar uppstår både på nödvändiga konduktorer
som inte kan jordas, eller för att reducera induktionsladdningar
orsakade av nödvändiga isolatorer i produktionsprocessen.
Produktivitet
Alla ovan föroreningar påverkar inte bara hälsan utan
också produktivitet, sjukkostnader etc.
Transport- och fordonsmiljön
En av de mest ohälsosamma arbetsmiljöerna är utan tvekan
transport- och fordonsmiljön. Förklaringen är enkel.
Den inneslutna luften i en förarhytt skapar en starkt förorenad
luft. Anledningen är en omgivning full med positivt laddade syntetiska
material, samt koncentrerad värme- och ventilation. Alla dessa
detaljer urlakar luften på negativa joner. Värme- och ventilationssytemet
stryper luften på minusladdningar, dels i luftkanalerna, dels
genom luftens friktion. Syntetiska material och positiv statisk elektricitet
bidra ytterligare och drar till sig och neutraliserar det fåtal
negativa joner som finns i luften.
Man har testat bilförare under körning med och utan negativ
jonisering i bilen, bl a i Ungern. 82 % av det totala urvalet som hade
neg jongenerator i bilen låg på den övre halvan i observations-
och uthållighetstestet, 86 % låg på övre halvan
i reaktionstestet. Man fann också att negativ jonisering förbättrade
vakenhet och koncentration vid långkörning.
Den senaste studien, som bekräftar ovan, utfördes nyligen
vid Toyotas forskningslaboratorium i Japan. Den visar tydligt, både
vid simuleringstester och vid mätningar där adrenalinhalter
i blodet jämfördes med kontrollgrupper, att de med negativ
jonisering fick en betydligt lägre ökning av adrenalinhalten
vid ansträngning än kontrollgruppen och att det tog betydligt
längre tid för kontrollgruppen att återhämta sig.
Vidare bekräftades observans och reaktioner med resultat som tidigare.
Mycket pekar på att här finns ett hjälpmedel som inte
bara ökar trafiksäkerheten enklare än någon annan
metod, och dessutom hjälper föraren både fysiskt och
psykiskt genom den förbättrade luften.
Inni Powerflex
www.innipowerflex.com